Med sovrummet som föreställningsvärld undersöker scenkonstkollektivet Potato Potato sadkulturen – en kultur och ett internetfenomen där unga killar och tjejer delar med sig av sitt dåliga mående. Här får ångesten, diagnoserna och smärtan en plats och det genom musiken.

– Jag fick den här idén för sex år sedan när jag lyssnade på en artist som heter Spookey Black. Sen har vi bara läst en hel del böcker och pratat med forskare och tagit avstamp i våra egna erfarenheten som anhöriga och utifrån livet, säger Linda Forsell, regissör och konstnärlig ledare.

Hör mer i klippet ovan.

Sadness som motstånd

Sedan starten 2008 har den fria teatergruppen Potato Potato i Malmö försökt skapa nya perspektiv på samhällsaktuella frågor. Genom att blanda egenskriven musik med låtar av artister som Yung Lean, Billie Ellish och Lana del Rey, vill man denna gång visa hur subkulturen kan vara ett uttryck för motstånd och potential.

– Att gå in i en sadkultur kan vara ett svar eller ett motstånd mot att vara en del av en kultur där allting är upp till individen. Att det är individen själv som ska ansvara för sitt mående, sin egen lycka. Det är ganska mycket att kräva av en människa. Och vi vill ju att den här musikalen ska vara en tröst och ett svar på hur det är att leva i senkapitalism, i ett tröstlöst samhälle, säger Linda Forsell.

Föreställningen Sadland har spelat i Malmö och kommer att spela på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.