Runt 25 miljoner människor uppskattas ha skickat in sitt DNA för analys, däribland omkring 100.000 svenskar. Ett av företagen är Myheritage som även är huvudsponsor för årets Eurovision song contest. I företagets reklam märks svenska kändisar som Stellan Skarsgård, Carola Häggqvist och Charlotte Perrelli. Även förra årets Eurovision-vinnare Netta gör reklam för testerna, liksom Backstreet boys och den amerikanska tv-psykologen Dr. Phil.

– De här testerna har blivit extremt populära och mycket av marknadsföringen lovar att du ska få reda på var du kommer ifrån, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet.

”Lite som tarot eller horoskop”

Många företag, till exempel Myheritage, erbjuder analyser av kundernas så kallade etniska härkomst. Resultaten visas i procentandelar på en karta. Vissa företag erbjuder till och med spellistor med musik anpassad efter ens personliga resultat.

– De etniska uppskattningarna är lite som tarot- eller horoskopvarianten inom DNA-släktforskningens område, tycker släktforskaren och författaren Magnus Bäckmark:

– Det ser så exakt ut när man får siffror och procentsatser, då tror man kanske att resultatet är nära sanningen men det är väldiga problem med tillförlitligheten, hur man avgränsat referensgrupperna och stora avrundningsfel. Så man kan ta till sig den väldigt grova bilden – att man har rötterna i en viss världsdel... men det visste man antagligen redan.

– Testerna svarar inte på var du kommer ifrån, utan bara på hur genetiskt lik du är personer i företagets databaser som bor på en viss plats i världen idag, förklarar Mattias Jakobsson, professor i genetik.

Dessutom riskerar kartorna att förstärka idéer om etnisk, genetisk, identitet, menar Magnus Bäckmark.

– Det finns en risk att man hänger upp sin identitet på de här procentandelarna, och det blir en lite absurd synvinkel.

Myheritage: Etnisk uppskattning är inte exakt

Yaniv Erlich, vetenskaplig chef på Myheritage, bekräftar att de etniska uppskattningarna inte är tillförlitliga, men slår ifrån sig att kartorna skulle vara problematiska ur andra perspektiv.

Finns det inte en risk att den här tekniken leder till ökat fokus på etnicitet och genetiskt arv?  

– Nej tvärtom: under rasbiologins tid trodde man att det fanns raser som var vitt skilda från varann och hade olika kvalitéer. Vi vet nu tack vare genetiken att det är nonsens, säger han och utvecklar: 

– De flesta av våra kunder har mer än en etnicitet, så de är inte homogena. Vi vet att vi alla består av olika genbitar, att det funnits omfattande migration, handel, slavhandel och så vidare mellan befolkningsgrupper. Så vi vet att idén om skilda raser är nonsens.  

Men på er hemsida visar ni exempelvis Eurovisiondeltagarnas etnicitet. Betyder det att era tester också är nonsens?  

– Nej, inte alls, vi visar på mänsklig mångfald, hur olika människor är och hur komplext vårt arv är. Vi kallar det för just en etnisk uppskattning, så det är inget exakt. Sedan är vissa etniska grupper svårare än andra att särskilja från varandra. Den delen av våra tester som är robust och tillförlitlig handlar istället om att hitta biologiska släktingar, säger Yaniv Erlich, vetenskaplig chef på Myheritage.

Bra verktyg för släktforskare

Även om man ska ta just den etniska kartan med en stor nypa salt, så håller Magnus Bäckmark med om att det finns stora fördelar med företagens dna-analyser – för den som är beredd att lägga ned tid och arbete. 

– Vinsten som man inte kunde drömma om för 20 år sedan är att man kan hitta biologiska släktingar och därigenom även bekräfta släktskap långt tillbaka i tiden, säger Magnus Bäckmark som släktforskat sedan han var 14 år gammal.

Väcker nya etiska frågor

Men det är inte bara släktforskare som söker biologiska band. Nyligen hittade polisen i USA en seriemördare efter 30 år via just ett släktforskningsföretag, genom att hans avlägsna släktingar lagt upp sitt dna i öppna databaser i släktforskningssyfte. Även svensk polis har fått upp ögonen för de växande dna-databaserna.  

Dessutom utsattes Myheritage för dataintrång förra året. lnget dna ska ha stulits men de olika händelserna visar att fler vill åt företagens information, och väcker nya frågor om etik och integritet. 

– Det har självklart med integritet att göra när man delar med sig av stickprov av dna till kommersiella företag. Det är lätt att föreställa sig att det skulle kunna användas av personer som man inte hade tänkt sig, säger Magnus Bäckmark.

– Man ska vara noga med att läsa igenom vad man ger tillåtelse till, och är man inte okej med villkoren ska man inte göra testerna, säger Mattias Jakobsson.