Påstående: ”Det står inget [i stadgarna] om att det är förbjudet att lämna Svenska Akademien.”  (Sara Danius, Svenska Dagbladet, 6 april 2018)

Uppdatering: Efter publicering av denna faktakoll har ännu fler ledamöter avgått, bland annat ständiga sekreteraren Sara Danius och kung Carl Gustaf aviserat att stadgarna kan komma att omarbetas.

Det är sant att det ingenstans i stadgarna står att det är förbjudet att lämna Svenska Akademien – men samtidigt finns det ingen väg ut, ledamöterna kan bara dö på sin post eller bli uteslutna.

Akademiens förste sekreterare Nils von Rosenstein använde formuleringen ”Tå någor Ledamot med döden afgår…” och Akademien skriver själv att ”medlemskapet är på livstid”.

Ledamöter som ändå genom historien har slutat att dyka upp har därför, med ett undantag, inte ersatts förrän de avlidit,

Kan checka ut, men aldrig lämna

Sedan tre ledamöter den 6 april meddelat att man inte längre kommer att delta i Akademiens arbete har frågan åter aktualiserats.

”I’m leaving the table, I’m out of the game”, sa författaren Klas Östergren till Svenska Dagbladet och citerade Leonard Cohen. Innan dagen var slut hade både Kjell Espmark samt den tidigare ständige sekreteraren Peter Englund meddelat att man inte längre kommer att ”delta i arbetet”.

Försöka duger, men här ger inte stadgarna någon pardon. Ledamöterna kan checka ut, men aldrig lämna: ”Ej må någor Ledamot, then uti staden är, utan laga förfall, afhålla sig ifrån sammankomsterne” står det i stadgarna som Gustav III tillkännagav inför riksens råd den 20 mars 1786, och de gäller än.

Fick ta till kreativ lösning

Akademiens stadgar är stora, nästan som ett A3-blad (47x35 centimeter) och förvaras i ett rött etui av saffian, ett fint bokbindarmaterial av getskinn. Inför Akademiens 200-årsjubileum satte sig dåvarande ständige sekreteraren Sture Allén med originalet och kommenterade hur praxis ändrats under århundradena.

”Tillämpas ej”, kommenterade han de mest ålderstigna reglerna, men hur ledamöter väljs, kastas ut, deras närvaro- och tystnadsplikt råder det ingen tvekan om ännu 200 år efter att kungen skrev sitt ”Gustaf” under stadgarna.

Trots att Sture Allén alltså kände stadgarna bättre än de flesta tvingades han till en kreativ lösning när författarna Kerstin Ekman och Lars Gyllensten 1989 begärde utträde.

Stolarna lämnades tomma

De vände sig mot att Akademien vägrat protestera mot den fatwa (liktydig med dödsdom) som den iranske ayatolla Khomeyni uttalat mot författaren Sir Salman Rushdie efter att denne publicerat ”Satansverserna” 1988.

”Vi har konstaterat att de inte kan beviljas utträde. Arbetet i Akademien fortsätter”, sade Allén till Tidningarnas Telegrambyrå (TT) i mars 1989 och valde alltså helt enkelt att anse att Ekman och Gyllensten inte avgått och deras stolar förblev obesatta. Även Werner Aspenström lämnade arbetet samtidigt men enligt vad Allén sade till TT av ”helt andra skäl”.

Ekman påpekade förvånat för TT att stadgarna inte förbjuder en ledamot att lämna Akademien. Och hon har alltså rätt.

Stadgarna är tydliga och lätta att förstå, speciellt om man läser dem med Alléns guidning. Men när ledamöter slutade komma på sammankomsterna, Lotta Lotass (2015), Knut Ahnlund (1996), Werner Aspenström, Lars Gyllensten och Kerstin Ekman (1989) lämnades stolarna tomma. I ett fall, Henning Hamilton (1881), ersattes han dock av Esias Tegnér d y.

Kritiskt läge

I dag, den 10 april 2018, är 5 stolar tomma och 13 besatta. För att välja in nya ledamöter, utse den mäktiga ständiga sekreteraren eller vinnaren av årets Nobelpris i litteratur ska 12 ledamöter vara närvarande (eller i Alléns sentida uttolkning ha skickat in sin röst i ett förseglat kuvert).  

”Ej må val af nya Ledamöter företagas, utan at til thet minsta Tolf Ledamöter tilstädes äro”, står det i stadgarna och därmed börjar de tomma stolarna bli kritiska för Akademien.

Upphovet till den aktuella konflikten är Akademiens hantering av den så kallade ”Kulturprofilen”. Att hans maka ledamoten Katarina Frostenson klarade sig från uteslutning utlöste de senaste avhoppen och konflikterna är inte över. Skulle fler lämna eller ständiga sekreteraren Sara Danius acceptera avgångskraven kan inte Svenska Akademien längre fungera så som Gustav III tänkte sig.

Svensk lag står över stadgarna

Enligt Danius ska Akademien reformeras: ”Om en ledamot själv vill lämna Akademien ska det vara möjligt”, sade hon enligt SvD i början av april. ”Att man har sin stol på livstid ska vara en trygghet för ledamöterna, ungefär som i USA:s högsta domstol.”

Det finns dock ingen konstruktion i stadgarna för att ändra dem, visar SVT Nyheters genomgång.

Men skulle stadgarna tolkas eller ändras utifrån dagens lagstiftning kan andra slutsatser dras. Det menar professor emeritus i civilrätt Claes Sandgren.

Han påpekar i en artikel på DN debatt i november 2017 att något förbud mot utträde inte finns i stadgarna. Och tillägger att ett sådant skulle vara ”oförenligt med moderna associationsrättsliga principer”. Sandgren påpekar dessutom att svensk lag står över Akademiens stadgar och menar att Akademien har logiskt fel eftersom uteslutning är möjlig, då kan inte medlemskapet vara på livstid.

Greve Hamilton blev inte utesluten trots att han gjort sig skyldig till förfalskning. Den ende som lyckats med det är Gustaf Mauritz Armfelt som på 1790-talet anklagades för landsförräderi efter att hans beskyddare Gustav III dött.

Sammanfattning: När det stormade i Akademien och ledamot efter ledamot hoppade av gick ständige sekreteraren ut och sa att det inte är förbjudet att lämna akademien. Det stämmer, ingen kan tvingas vara med mot sin vilja. Men det är samtidigt en sanning med modifikation eftersom stadgarna inte säger något om hur man gör om man vill lämna och akademien själv skriver att uppdraget är på livstid.

Har du någon fakta som kan bidra till texten eller andra påståenden från politiska makthavare som du tycker att SVT:s Faktakollen borde granska, mejla oss på faktakollen@svt.se.

Uppdatering:

• Rättelse 2018-04-10: Måttenhet korrigerad, från felaktig area cirka halv kvadratmeter till mer lättförståeliga och korrekta ”nästan som ett A3-blad”.
• Rättelse 2018-04-15: Även Knut Ahnlund slutade medverka i Akademiens arbete (1996) vilket inte stod med i första versionen av artikeln.
• Förtydligande: Hamiltons stol lämnades inte obesatt, den gavs till Esaias Tegnér den yngre.
• 2018-04-23 Efter publicering har ännu fler ledamöter avgått och kung Carl Gustaf aviserat att stadgarna kan komma att omarbetas.

Källor:

• ”Stadgar för Svenska Akademien”, Sture Allén, Stockholm, 1985
• Nationalencykopedien
• www.svenskaakademien.se
• Svenska Dagbladet
• Dagens Nyheter
• TT