Efter terrorattentatet i fredags där en man stal en lastbil och körde den längs Drottninggatan för att slutligen krascha i varuhuset Åhléns har flera falska nyheter med medvetet felaktiga detaljer spridits på nätet.  

På en bild från Drottninggatan efter terrordådet har en kvinna i slöja placerats i bakgrunden för att ge sken av att muslimer inte bryr sig om händelsen. Kvinnan fångades för första gången på bild under terrordådet i London den 22 mars och blev då föremål för en hatkampanj eftersom somliga ville sprida bilden av att hon inte visat tillräckligt mycket medkänsla för dödsoffren. I ett uttalande har hon berättat om chocken över att både behöva hantera terrorattacken och att en bild av henne används i främlingsfientligt syfte.

Felaktigt citat 

En annan bild som uppmärksammats är på en präst som deltog i SVT Nyheters livesändning. På en stillbild har citatet ”vi måste kunna förlåta sådana här hemska handlingar” lagts till, något som prästen aldrig sa i intervjun.

Sverigedemokraternas riksdagsledamot Richard Jomshof spred bilden på Twitter, men tog senare bort den efter att flera påpekat att det handlade om ett felaktigt citat.

Tidningen Metros Viralgranskaren uppmärksammade även att sajten Avpixlat felaktigt hängt ut fel man som ansvarig till terrordådet. Den uthängde mannen uppger nu att han behövt stänga ner alla sina sociala medier-konton efter dödshot. 

Lögner om manifestation

Viralgranskaren uppmärksammade också hur lögner spreds i samband med en manifestation på Sergels torg under söndagen. Rykten spreds då om att deltagare uppmanades att inte visa svenska flaggan eftersom det skulle ”innebära obehag för minoriteter”.  

– Många var jätteupprörda och skrev saker som ”hur kan man göra så här”. Det här var helt påhittat och nekas av arrangören och saknar helt konkreta belägg, säger Hugo Ewald, redaktör på tidningen Metros Viralgranskaren.

Grogrund för ryktesspridning

Enligt Ester Pollack, docent i journalistik, är det för tidigt att analysera hur den traditionella mediebevakningen sett ut men hon noterade hur de arbetade för att inte sprida hysteri och oro i sin rapportering.  

– Det fanns en saklig ton och man visade inte närgångna bilder på sårade och dödade, till skillnad från sociala medierna där dessa bilder spreds.  

Anna Nyman, chef på enheten för samordning och operativa avdelning på MSB, konstaterar att händelser liknande den i fredags alltid kommer vara en grogrund för spridandet av rykten.  

– Det är alltid väldigt mycket information som flödar då och människor vill sprida den information som finns. Då blir det svårt att sortera i vad som är sant och vad som inte har hänt, säger hon.  

Utnyttjar situationen

Människor som blir rädda blir också alerta, receptiva och sköra, säger psykologen Olof Risberg och det är därför osäkra situationer utnyttjas av somliga människor.   

– Det är därför det är så tacksamt att i en krissituation gå ut med ren propaganda, för då lyssnar vi, säger han.  

Falska nyheter är inget nytt fenomen, utan kommer fram när det finns politiska poänger att vinna. 

– Efter varje stor nyhetshändelse där det finns möjligheter att vinna politiska poäng, och så länge ett land innehåller en liten grupp människor som vill göra den poängen, som är beredda att gå över lik för att göra det, då kommer de att göra det, säger journalisten Jack Werner. 

Större källkritisk kunskap

Samtidigt påpekar Hugo Ewald att det också finns pengar att tjäna på att sprida lögner.  

– Man får inte förglömma att har du annonser som Google lätt kan tillhandahålla åt dig så kan du tjäna stora pengar på att sprida falska nyheter som får många klick. 

Men till skillnad från tidigare krissituationer noterar både Viralgranskaren och MSB att fredagens terrordåd kan ha varit starten för en bredare källkritisk kunskap i samhället.   

– Vi såg en ökning till ett beteende som man har i ryggmärgen där man påminner varandra om att inte sprida felaktigheter, säger Anna Nyman.