I helgen blev ”Birdman” den stora vinnaren på årets Oscarsgala, när den plockade hem priser för bland annat bästa film, regi och manus. Filmen är en kommentar på Hollywoods besatthet av superhjältefilmer och uppföljare, och har efter sin amerikanska premiär skapat en intensiv debatt om filmindustrins tillstånd i USA.
“Alien 5”, “Star Wars 9”, “Fast and furious 7”, “Avatar 4” och ”The Bourne identity 5”: Den närmaste tiden står vi inför en flodvåg av uppföljare. Totalt rör det sig om 102 stycken de närmaste fem åren, där biopubliken från och med sommaren 2015 får räkna med en ny amerikansk blockbuster var sjuttonde dag. (Se grafik)
– Uppföljare är inte längre en stor del av filmbranschen, eller ens den största delen. Uppföljare och blockbusters är filmbranschen, skriver kulturjournalisten Mark Harris, i ett svavelosande reportage om utvecklingen i Grantland.
Franschisevåg
Fenomenet handlar om vad Harris kallar för franchise-filmer. Filmer som antingen är uppföljare eller görs i syfte att skapa uppföljare och spin-offs, som till exempel ”Star Wars”, ”Pirates of the caribbean” eller ”X-men”. Och de är många. Så pass många att New York Times satte rubriken: ”Håller blockbustern på att förstöra filmbranschen?” i sitt reportage om utvecklingen.
– Som filmkritiker blir man ganska trött när man ser de här siffrorna. De är ett kvitto på att man ska skriva samma recension om och om igen de närmaste åren. Även om vissa av de här filmerna är underhållande, ligger de ofta på en ganska infantil nivå, säger SVT:s filmkritiker Kristoffer Viita.
Birdman kommenterar utvecklingen
Enligt Harris så speglar filmen ”Birdman”, där Michael Keatons huvudperson ställs inför att göra om sin roll som superhjälten Birdman i film efter film eller bli bortglömd, en verklighet där originella filmidéer allt mer konkurreras ut av uppföljarens säkra kort. Av förra årets 14 bäst säljande filmer i USA var 12 av dem just uppföljare, och det är denna kommersiella framgång som gör att filmvärlden nu kliver in i en era där det välkända står högst i kurs, enligt Harris.
– Det här beror delvis på att de stora filmstudiocheferna inte har en bakgrund inom film, utan kommer från finanshåll. Det skapar en ren affärsverksamhet, snarare än en konstnärlig. Det har blivit mycket svårare att få någonting producerat om man har en originell idé än för tio år sedan, säger Kristoffer Viita.
150 uppföljare innan 2020
Mark Harris framtidsscenario, där han hävdar att det kommer komma fler än 150 uppföljare innan 2020, har väckt debatt i USA. Alla delar inte hans pessimistiska syn om att blockbustervågen kväver övrig filmproduktion, men tendensen håller de flesta med om.
En liknande utveckling pågår även i Sverige. Här handlar det i större utsträckning om litterära förlagor som ”Cirkeln”, ”Snabba cash” eller ”Pojken med guldbyxorna”, snarare än superhjälte- och äventyrsserier.
– Man tar helt enkelt gamla idéer och upprepar dem. Man gör om ”Jönssonligan”, eller gör film av ”Cirkeln”-böckerna. Men det här mellansegmentet, som ställer mer existentiella eller filosofiska frågor, blir det mindre och mindre utrymme för, säger Kristoffer Viita.
Behöver inte vara hot
Men precis som de amerikanska skeptikerna menar Kristoffer Viita att de amerikanska jätteproduktionerna inte konkurrerar ut svensk filmindustri, åtminstone inte för tillfället.
– Läget för svensk är okej just nu. Men om det här med nya superhjältefilmer var och varannan vecka fortsätter, kommer det inte finnas lika mycket plats kvar på biorepertoaren, säger Kristoffer Viita.