”Filmscenerna från på New York är så magnifika att ögonen tåras.” Foto: Disney

Filmrecension: Vacker jazz och tankar om döden i årets stora Pixar-animation

Uppdaterad
Publicerad

En ödmjuk uppmaning att lyfta blicken och en varm påminnelse om att lyckan vilar i tacksamheten och vår relation till andra. Caroline Hainer blir rörd till tårar av Pixars animation om döden och livet därefter.

De animerade filmerna från Pixar utmärks av bländande fantasifullhet och djärva tacklingar av de svåra ämnena, som sorg, ensamhet och livets skörhet. Filmen Upp (2009) handlar till exempel om förlust och Insidan ut (2015) om vikten att acceptera sina känslor, också de negativa. Det är förmågan att känna som gör oss mänskliga – vilket egentligen är den röda tråden i alla Pixars filmer, destillerat till frågan om vad det innebär att leva.

Själen ställer frågan rakt ut genom att samtidigt fråga vad det innebär att dö. Vi följer jazzentusiasten Joe Garder, en lite halvtrött musiklärare med en stor passion. Så stor är kärleken till musiken att han gett upp mycket annat i sitt liv, som en partner, ordentliga vänner och en karriär, för drömmen om att spela jazz inför en jublande publik.

Filmrecension

Filmscenerna från på New York är så magnifika att ögonen tåras. Löv virvlar, bilar tutar, människor på väg. Ja, det är bekant men just att göra bekanta miljöer nya och fantastiska, är en annan talang som filmskaparna på Pixar har.

Det är också viktigt för storyn: samma dag som Joe Gardner landar sina drömmars gig trillar han ner i en öppen gatubrunn och hamnar i koma. Hans själ hamnar i en metafysisk existens mellan ”det stora före” och ”det stora efter”, han är varken levande eller död. Väl där försöker han att lura döden och ta sig tillbaka till jorden där giget väntar.

I mellanvärlden finns också 22, en ”olevd” själ som istället försöker lura livet: hon vill inte till jorden och leva i en fysisk kropp. Vad är poängen med det?

Genom en liten felberäkning i mellanvärlden kommer Joe tillbaka till jorden – men i sällskap med 22, som upplever jordelivet för första gången med alla dess små och stora mirakel.

Resultatet blir en ödmjuk uppmaning att lyfta blicken och en varm påminnelse om att lyckan vilar i tacksamheten och vår relation till andra.

Att den vackra jazzen flyter genom berättelsen känns som en ytterligare dimension av budskapet: Jazz är en musikform som bygger på fri känsla men som måste ske i samspel med andra.

Premiär på Disney + på juldagen.

Själen

Betyg: 5

Regi: Pete Docter, Kemp Powers

Manus: Mike Jones, Pete Docter, Kemp Powers

Amerikanska röster: Jamie Foxx, Tina Fey, Graham Norton m fl

Svenska röster: John Alexander Eriksson, Emma Molin, John Lundvik m fl

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Filmrecension

Mer i ämnet