”Åsa-Nisse”, ”Gösta Berlings saga” och ”Barnen från frostmofjället”. I filminstitutets arkiv finns cirka 2 500 långfilmer från den svenska filmhistorien. För att filmarvet ska digitaliseras behövs mer pengar än de två miljoner kronor som filminstitutet själva har avsatt. Och det är brottom. När alla biografer snart blir digitala försvinner möjligheterna att visa gammal film i salongerna. Och det är oklart hur länge den scanningtekniken som används för att digitalisera filmerna går att använda.

– Det är klart att man ska göra filmen tillgänglig. Annars är det som att ha en bok framför sig som ingen kan öppna, det finns ingen återvändo, säger Jan-Erik Billlinger, avdelningschef på Filminstitutet.

Spel-film

I budgetförslaget som Filminstitutet i dag lämnade till regeringen vill man också ha pengar för att samarbeta mer med spelbranschen. Filminstituet vill ha två miljoner kronor för att bland annat se vilka filmer som kan passa som spel.

– Inom crime-genren och Millenniumfilmerna till exempel, där finns det diskussioner om det, säger Jan-Erik Billlinger.

Mer kvalitetsfilm och jämställdhet

Filminstitutet begär betydligt mer pengar än man brukar göra i sina budgetförslag. Det mesta ska gå till digitalisering, annat man vill satsa pengar på är kvalitetsfilm och jämställdhet.

Sex miljoner kronor för att distribuera och visa kvalitetsfilm i hela landet, och två miljoner kronor om året för att fler kvinnor ska få möjlighet att göra film. Ett mentorsprogram där erfarna regissörer och filmare stöttar kvinnor är ett förslag.

Läs hela budgetförslaget här

cecilia Tiberg