the room next door

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Det känns som slöseri” – Hör Sofia Olsson om ”The room next door” och klipp ur filmen i spelaren ovan. Foto: Warner bros

Filmrecension: ”The room next door” av Pedro Almodóvar

Uppdaterad
Publicerad

Kulturnyheternas filmrecensent Sofia Olsson både njuter och stör sig på Almodóvars nya film som handlar om en döendes sista tankar och insikter.

”Pedro, jag blir galen!” Så börjar min recension av Pedro Almodóvars förra film ”Parallella mödrar”. Det handlade om hur så mycket bra och så mycket klumpigt kan rymmas i samma film. När Almodovar nu för första gången gör en engelsktalande film vinner han Guldlejonet, men det yxiga sticker än en gång ut i det stiliga bygget.

De medelålders vännerna Martha och Ingrid har inte setts på ett halvt liv, men nu är Martha döende i cancer. De återupptar kontakten på det lättsamma vis som enbart gamla vänner kan göra: att utan åthävor bara fortsätta sin relation.

Julianne Moores framgångsrika författare Ingrid säger i sin allra första scen att hon är jätterädd för döden, och det är väl just typiskt att hon ska bli den som gör Tilda Swintons hårda krigskorre Martha sällskap i ett planerat självmord.

Jag njuter och stör mig på Almodóvars teatralitet och storslagenhet. Han pepprar oblygt med konstreferenser (här finns tolkningar av både Edward Hopper och Andrew Wyeth) och även blinkningar till sin egen ”Tala med henne”. Och har han bestämt sig för att det ska snöa i New York på senvåren bara för att få använda sig av ett James Joyce-citat, ja då får det helt enkelt snöa i slutet av april.

De två vännerna talar med attack, som om de behöver höras ordentligt från en teaterscen. De uttalar vackra, fullkomliga meningar och varenda samtal har betydelse. Här finns inga mellanrum av halvtänkt eller sjaskigt.

Ändå blir jag besviken. Kanske särskilt för att det känns som slöseri att använda Julianne Moore och Tilda Swinton på ett så upphöjt vis. De är otroliga, men jag saknar deras… fulhet. Deras temperament! I en enda scen kommer alla tre (Almodovar, Moore och Swinton) till sin rätt. Ingrid är desperat och förbannad, Martha riktigt störig och Almodóvar är äntligen på rätt ställe som regissör. Ett ”happy place” där det storslagna möter ett fniss och där fasaden rämnar.

Det här är en film om döden. Det är tydligt i varenda ruta och uttalas också med irriterande övertydlighet av John Turturros biroll. Ändå bryr jag mig förbluffande lite om en döendes sista önskningar, tankar och insikter. Knacka bort putsen och låt döden ta plats på riktigt, Almodóvar.

The room next door

Regi: Pedro Almodóvar

Manus: Pedro Almodóvar efter en roman av Sigrid Nunez

Betyg: 3

I rollerna: Tilda Swinton, Julianne Moore, John Turturro

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.