Inför nästa år har det kommit in totalt 79 ansökningar om driftstöd till Myndigheten för press, radio och tv. Av dessa är det sex tidningar som i dag inte har driftstöd, men som nu ansöker om det. Bland dem finns Sydsvenskan, Upsala Nya Tidning, Norrbottens-Kuriren och Vestmanlands Läns Tidning.
Om de sex tidningarnas ansökningar beviljas, skulle det innebära att driftstödet kommer att öka med 100 miljoner kronor – från dagens 424 miljoner, till 524 miljoner, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.
Myndigheten skriver också att det ”innebär att de medel som finns kvar att fördela till lokal journalistik samt för innovation och utveckling, minskar eftersom de stöden fördelas 'i mån av tillgängliga medel'.”
– 2018 var det värsta året någonsin för den svenska dagstidningsmarknaden. Att upplagorna fortsätter sjunka under 2019 är synnerligen oroande. Med fallande upplagor får allt fler tidningar rätt till driftsstöd. Det finns en uppenbar risk att stödet till den betydelsefulla lokala journalistiken och innovation och utveckling minskar rejält, samtidigt som behovet ökar, säger Charlotte Ingvar-Nilsson, myndighetens generaldirektör i pressmeddelandet.
Driftsstödet
Driftsstödet är den största delen av presstödet och ges till dagstidningar som uppfyller de krav som ställs i presstödsförordningen. Det ska vara en allmän nyhetstidning eller publikation av dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning.
Stödet baseras på hur stor upplagan är och hur ofta tidningen kommer ut. Driftsstödet är – till skillnad mot lokalstödet och innovations- och utvecklingsstödet – ett rättighetsstöd. Stödet för lokal journalistik och innovation och utveckling delas ut i mån av medel.
Genom press- och mediestöd bidrar myndigheten till att värna om mångfalden på mediemarknaden för att bidra till en allsidig nyhetsförmedling och opinionsbildning i hela landet.
Källa: Myndigheten för press, radio och tv (MPRT)