Flera av de senaste årens framgångsrika ungdomsromaner har slagit stort även hos vuxna läsare – som Twilightserien och ”Hungerspelen” till exempel.
Vi har träffat den australiska författaren Melina Marchetta – aktuell med den nyöversatta ungdomsromanen ”Francesca” – när hon var på blixtbesök i Sverige för att träffa sina läsare.
– Det är en överväldigande känsla att komma in på ett bibliotek där en massa människor känner till nästan hela min produktion.
Inte bara unga läsare
Melina Marchetta har en bred skara läsare, från 14 och uppåt. Hennes böcker kan inte kallas enbart för ”ungdomsböcker”:
– Många är i min ålder, och även äldre. Det kan bero på att det i mina böcker finns helt vanliga vuxna människor. Många böcker, både fantasy och moderna, är generationsöverskridande. Jag är noga med att folk i min ålder ska vara synliga i böckerna. Därför gillar nog läsarna även de vuxnas berättelser. Man får läsa om deras relationer och hur de reagerar på vissa händelser.
Ville inte fastna i fack
Hon debuterade 1993, men det var med tredje boken, ”Jellicoe Road”, som australiska Melina Marchetta slog igenom internationellt. Det var en gripande berättelse om en tonårsflickas identitetssökande.
– Mina första två romaner handlade väldigt mycket om hur det är att bo i det multikulturella Sydney. Hur en ung människa klarar att balansera olika kulturer och olikheter. När jag skrev ’Jellicoe Road’ ville jag göra något helt annat. Annars skulle jag resten av livet betraktas som en författare i just den genren. Jag älskar böckerna, men ville inte fastna i ett fack. Därför bytte jag tema.
”Skriver inte om sånt jag inte känner till”
”Francesca” heter Melina Machettas andra bok som kommer ut på svenska. Den handlar om en deprimerad mamma och om hur ansvaret för familjen läggs på dotterns axlar. Det är en historia med tydliga referenser till författarens eget liv.
– Delar av min ungdomliga självgodhet finns i Francesca. Hon har också en del av min ängslan. Hennes mamma lider av depression, vilket jag gjorde som ung. Jag skriver inte om sådant som jag inte känner till. Men boken berättar inte bara om mig, utan är snarare allmängiltig.
Reporter: Abdul Hibombo
Foto/klippning: Eva Hultstrand