Kritiken mot Lucia har handlat om att det traditionella firandet liknar en skönhetstävling och verkar exkluderande. Debatten skär genom frågor som genus, ras och klass.
2011 stoppades manliga lucior på en skola i Lund. 2012 upphörde evenemanget Sveriges Lucia och 2016 fick en mörkhyad pojke i luciakläder flera rasistiska kommentarer på Facebook. Vissa skolor väljer numera att inte ha luciafirande då alla inte har råd med luciakläder.
Allt fler kommuner väljer att inte ordna officiella luciatåg på grund av brist på kandidater. Nu senast meddelade Lions i Piteå att man ställer in sitt luciatåg. Tora Wall är folklorist och expert på sägner, sagor och traditioner. Hon menar att det finns en rädsla för förändring.
– Många tror att traditioner är statiska och hävdar att en svensk kultur är hotad i politiska syften. Men som folklorist ser jag att det inte finns någon grund i det. Det handlar snarare om att Lucia kanske inte är aktuellt på samma sätt, säger Tora Wall.
Nya traditioner
Hur vi firar Lucia i dag skiljer sig från hur vi firade för 50 år sedan. I dag sjunger vi andra sånger och klär ut sig till andra karaktärer än de traditionella.
– Jag tror inte att Lucia kommer att försvinna, men förändras. När jag var på luciafirande alldeles nyligen fanns det åtminstone två Olof ur filmen Frost. Förr kunde vi se bagare och sotare men det ser man mer sällan nu för tiden, säger Tora Wall.
I tidigare traditioner firade man utomhus. I dag firas Lucia främst på institutioner, skolor, förskolor och i körer. Tora Wall menar att Lucia fortfarande fyller en viktig funktion för människor.
– Alla traditioner handlar om att det är en stämningsfull ritual. Det är även ett avbrott i vardagen och en inledning på julen.
Alltid varit en splittrad högtid
Vårt moderna luciafirande etablerades kring sekelskiftet 1900. Då ville man i nationalromantisk anda bevara traditioner från det gamla bondesamhället som man såg försvinna i och med industrialiseringen.
– Lucia har alltid varit en splittrad tradition. Luciatraditionen som etableras på 1700-talet har inget med helgonet att göra. Den är lånad från Tyskland. Dagens högstämda tradition är inte heller obruten, till exempel fanns manliga lucior vid 1800-talets slut, säger Tora Wall och fortsätter:
– Under Nationalromantiken ändrade man traditioner från bondesamhället så att de blev lite vackrare, mer högstämda och sirliga.
Då uppstod även det blonda luciaidealet.
– Traditioner användes på olika sätt för att lyfta nationen. En del i det var idealbilden av nordiska ljuva kvinnan med blont hår, som John Bauers prinsessor: kyska och vackra. Den tidens skönhetsideal speglas i luciafirandet, säger Tora Wall.
Historien om Lucia
Enligt legenden brändes helgonet Lucia från Syracusa på bål för sin kristna tro den 13 december. Det var dock inte lågorna som dödade henne. De vek mirakulöst undan och Lucia dödades i stället av ett svärd. Innan hon dog ska hon också ha skänkt sina ögon till en beundrare, men miraklet räddade henne igen och hon fick synen åter. Innan hon dog av svärdet vill säga.
Under 1500-talet fanns Lucia med i den svenska katolska kalendern. Där stannade hon fram till reformationen då helgonets betydelse inom kyrkan försvann.
Traditionen att fira Lucia kom till Sverige på 1700- och 1800-talen. Den första vitklädda lucian i Sverige går att spåra tillbaka till 1764 i Västergötland. Lucia bar då vingar och höll ljusstakar i händerna. Under 1800-talet spreds seden till universiteten och blev allt vanligare i högreståndsmiljlö. På 1890-talet införlivades firandet på Skansen som ett försök att gestalta folkliga festseder.
Lucia gjorde intåg i massmedia på 1920-talet då Stockholms Dagblad höll en tävling 1928 Tävlingskonceptet spreds sedan till fler tidningar.
Innan andra världskriget firades Lucia på stadens gator för att efter kriget flytta in mer privata rum. På senare år har kritik riktats mot luciagestalten som kommit att förknippas med blondhet och nordiskhet. En föreställning som dock saknar kulturhistorisk grund.
Källa: Nordiska museet