Medieakademins förtroendebarometer mäter svenskarnas förtroende för medieföretag, institutioner och företag i Sverige. Nytt för i år är frågor om bland annat AI och kulturkanon.

– Vi har följt debatten om kulturkanon i Danmark och vi vill se hur den landar i den svenska politiken, Henrik Ekengren Oscarsson, ledamot i Medieakademin.

Årets undersökning består av 1 246 webb-intervjuer med slumpmässigt utvalda personer mellan 16–84 år.

”Hälften har ingen uppfattning”

I enkäten ställs frågan om införandet av en kulturkanon, en lista med de mest framträdande verken i det svenska kulturarvet.

Enligt resultatet tycker en fjärdedel av de svarande att förslaget är dåligt, lika många uppger att det är bra. Mer än hälften av de svarande anger att de inte har någon uppfattning.

– Det har inte bedrivits opinionsbildning i den här frågan och det märks, säger Henrik Ekengren Oscarsson, ledamot i Medieakademin.

Medieakademin har även tittat på de svarandes partisympatier, där Tidöpartiernas väljare är mer positiva än sympatisörer från vänsterhåll. Mest positiva uppges väljare från Liberalerna vara.

– Det tyder på att kulturkanon sålt in som en folkbildningsprodukt, en checklista för skolelever för vilken konst och musik man bör checka av, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Public service splittrar svenskarna

Enligt Förtroendebarometern anser 60 procent av Tidöpartiernas väljare att public service gynnar vänstersidan. På totalen anser var fjärde svensk detsamma.

Trots det tycker mer än hälften av svenskarna ändå att public service är neutrala. När svenskarna får bedöma samtliga mediers saklighet i krigsrapportering, ger endast hälften av svenskarna godkänt.

– Förtroendet är starkt för public service, mycket kritik finns, men förtroendet tycks inte minska, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Medieakademins Förtroendebarometer har genomförts årligen sedan 1997. Årets mätning har genomförts av Verian, f.d. Kantar Public och Sifo.