Många har rasat över låten ”Knulla barn” från 2015, framförd av komikern Anton Magnussons karaktär Mr Cool. Efter att låten uppmärksammats på nytt i sommar av sociala medie-profiler – och väckt ilska hos deras följare – plockades låten bort av Spotify.
I USA har regissören James Gunn fått sparken av Disney efter att tweets från 2008 med pedofilskämt hittats. Komikern Michael Ian Black fick en våg av Twitterkritik efter en gammal skämttweet om sex med minderåriga och Dan Harmon, som står bakom tv-serierna Community och Rick & Morty, lämnade Twitter efter att ha överösts med kritik efter att ett gammalt skämt – även det med pedofiltema – seglat upp i offentligheten igen.
Samtliga har gemensamt att skämten är flera år gamla och i de amerikanska fallen har Twitter-meddelandena aktivt letats upp och offentliggjorts av högerextrema meningsmotståndare till personerna som dragit skämten.
Sprids och arkiveras
Mia-Marie Hammarlin, docent vid institutionen för kommunikation och medier vid Lunds universitet, har forskat på mediedrev och kallar sig själv för ”skandalforskare”. Hon tror att det kan vara mer riskabelt med ”förbjudna skämt” när vem som helst både kan bli utsatt för och starta ett drev.
– Allt fler drabbas av skandaler. Det finns en demokratisk version av de stora medieskandalerna – offentlig skambeläggning – och det kan drabba i princip vem som helst. Det som tidigare glömdes bort har en förmåga att spridas snabbt och arkiveras och det blir svårare att kontrollera sitt rykte, säger hon.
I sommar har stora företag – Disney och Spotify – agerat när pedofilskämten uppmärksammats i sociala medier och ”gjort sig av med” skämtaren.
– Jag tycker på senare tid att de har reagerat alldeles för snabbt, de svarar emotionellt och det tycker inte jag är förnuftigt, säger Mia-Marie Hammarlin.
Hon menar att de ”sociala dreven” får en högre legitimitet när även traditionella medier hakar på och börjar rapportera.
– Det är såhär politiska skandaler sett ut i medierna tidigare, men nu omfattas allt fler, med mediernas hjälp. Dreven bjuds in i de fina salongerna och får en annan tyngd.
”Farbror Bosse skulle inte ha gjorts i dag”
Kalle Lind, som bland annat driver podden Snedtänkt om svensk nöjeshistoria säger att svenska pedofilskämt som tidigare inte lett till kontroverser skulle vara svårgenomförbara i dag – till exempel Lorrygängets Farbror Bosse (pedofil scoutledare med en slickepinne i handen).
– Jag tror man vågar säga att Lorry inte hade gjort Farbror Bosse i dag. Även om sketchkontexten är så pass tydlig. Det är så lätt att till exempel klippa ut och göra en gif, klimatet rent allmänt är både mer moraliserande och polariserande, säger han.
Om det är många som blir upprörda över den här typen av humor, och kanske själva utsatts för övergrepp, bör man avhålla sig från den då?
– Nej. Det är säkert så att många utsatta mår dåligt över att det tas upp, andra kanske ser sig sedda och tycker det är befriande att ”skämta om de jävlarna”. Man kan så klart inte sätta sådana generella regler, säger Kalle Lind.