Regeringen har gett Riksantikvarieämbetet i uppdrag att planera för ett kulturskyddsråd som ska stärka till exempel museers förmåga att hantera en krigssituation. Och i september höll Riksantikvarieämbetet en beredskapsövning med 23 av landets museer i att hantera en akut situation som hotar samlingarna.
Endast liten del kan evakueras
Många museer har mycket stora samlingar. Historiska museet har tio miljoner föremål, Nationalmuseum 700 000. Endast en liten andel skulle gå att evakuera till en säker och hemlig plats någonstans i Sverige.
Objekt som har betydelse för den svenska nationalstaten har prioriterats traditionellt, de kan vara särskilt intressanta för en fiende att förstöra eller röva bort. I teorin skulle därför en tavla av Carl Larsson prioriteras framför till exempel en Rembrandt. Men i praktiken måste dock ett objekts betydelse för världsarvet vägas in.
Se hur Nationalmuseum och Vasamuseet resonerar kring kulturskatterna i klippet ovan.
FAKTA: SÅ SKA KULTURARVET SKYDDAS OM KRIGET KOMMER
Haag-konventionen från 1954 slår fast att kulturegendom är skyddad i händelse av krig. Att förstöra, stjäla eller beslagta kulturegendom är ett folkrättsbrott.
Enligt förordningen (1993:243) om undanförsel och förstöring ska kultur- och arkivmyndigheter planera för hur samlingarna ska evakueras – eller förstöras.
Regeringen avser tillsätta ett nationellt kulturskyddsråd för att stärka skyddet för kulturarvet i händelse av krig.
MSB beräknar att den eftersatta planeringen för skydd av kulturarv i krig kräver insatser till en kostnad av över 1 miljard fram till 2030.