Anders Sjöqvist har arbetat som förläggare för Kristian Gidlunds bok ”I kroppen min: resan mot livets slut och alltings början” som gavs ut i mitten av april i år. Han berättar för Kulturnyheterna om sin bild av Kristian Gidlund som författare.

– Jag sörjer inte bara hans bortgång som person utan även att vi inte kommer få läsa fler texter av denna fantastiska författare.

Men en till bok blir det, avslöjar Anders Sjöqvist. Boken ”Vägsjäl” som är en fortsättning på den förra boken kommer finnas i handeln i mitten av november.

Rädd för att bli ”freakshow”

Kristian Gidlund träffade flera gånger livsåskådningsjournalisten Anna Lindman för att prata om döden.

– Det var Kristians stora mission och vilja, att vi skulle våga prata om döden. Och så såg han den bristen i våra liv, att vi inte kan prata om döden.

– Jag har konfronterat min egen död mycket mer än de flesta människor gör i hela sitt liv. För de flesta människor får inte en prognos som säger att de antagligen kommer dö på det här sättet, berättade Kristian Gidlund för Anna Lindman i samband med inspelningen av programserien ”Döden, döden, döden”.

– Han var själv rädd för att bli en slags freakshow: alla ska titta på Kristian när han dör. Vi pratade mycket om det, men det viktigaste för honom var ändå att vi vågade prata om döden.

”En unik författarrelation”

Anders Sjöqvist träffade Kristian Gidlund för första gången för ett år sedan då han blev tipsad om hans blogg av en gemensam vän. Han berättar om en för honom väldigt speciell relation i vilken de båda var väldigt raka och öppna med det faktum att Kristian Gidlund var döende i cancer.

– Det är en förläggargärning och en författarrelation som jag kommer bära med mig resten av mitt liv. Den liknar ingen annan relation jag haft till en författare.

”Texten gick rakt in i hjärtat”

Anders Sjöqvist berättar om vilka starka reaktioner och vilket fint bemötande boken fick när den gavs ut. Den PR-ansvariga på förlaget hade aldrig tidigare upplevt något liknande. Men något han tycker kunde belysas mer i intervjuer och recensioner är Kristian Gidlunds begåvning som författare.

– Jag tror att ämnet berör så stark att hans begåvning som författare ibland föll åt sidan.

– När jag läste hans blogg för första gången kände jag en styrka och en kraft i texten som var unik – den gick rakt in i hjärtat.

Just Kristian Gidlunds förmåga att uttrycka sig tror Anders Sjöqvist är den stora anledningen till att så många tagit till sig hans öde.

– Han stirrade döden rakt in i vitögat och satte ord på det vi inte vågade tänka.

Anders Sjöqvist pratar vidare om den stora genomslagskraft Kristian Gidlunds berättande har och har haft. Ett berättande som tilltalat olika åldrar och så väl kvinnor som män.

– Han ville inte vara en profet, men han ville att människor skulle tänka till. Han ville att människor skulle ifrågasätta sina val och livet de lever. Är livet jag lever värt att leva på det sätt eller finns det saker som jag borde göra annorlunda?

10.000-timmarsregeln

Enligt Kristian Gidlunds förläggare jobbade han hårt med alla sina texter, även med bloggtexterna.

– Han berättade för mig om att han hade en 10.000-timmars regel. Att man måste arbeta med något riktigt länge för att bli bra, och det var precis vad han gjorde. Hans texter var alltid väldigt genomarbetade och välformulerade, precis som en författare arbetar.

”Skrivet med pistolen mot tinningen varje gång”

I en intervju i Babel från i våras beskrev Kristian Gidlund arbetet med boken som mycket smärtsamt.

– Det är skrivet med mitt livs mest komprimerade svärta, så är det. Det är skrivet med pistolen mot tinningen varje gång. Och jag inser mer och mer att mit liv handlar mindre och mindre om min kropp och mer och mer om det som finns i huvudet.