Huvudgatan Khryschatyk i Kiev är avstängd för biltrafik. Stadsbor och turister ska få strosa ostört i ”Eurovision village”, som byggts upp i centrum.
Det syns att tävlingen är i stan. Ukrainas president Petro Porosjenko säger i ett tal att ”världens ögon” nu är riktade mot Ukraina och att Kievborna ska göra sitt bästa för att visa sin gästfrihet under ESC-veckan. Dagar som ska präglas av ”Europeiska värderingar”, säger Porosjenko, för – det är symboliskt att även det här ukrainska värdskapet av tävlingen sammanfaller med en ”pro-europeisk rörelse i landet”.
Allt fokus på Ryssland
Sist Ukraina arrangerade ett Eurovision var 2005, i samband med den orangea revolutionen. Nu förhandlar presidenten med EU om visumfrihet för ukrainare i Europa, och då sitter möjligheten att visa upp landets mest Europavänliga sidor för 200 miljoner tv-tittare, inte fel. Men hittills har det inte riktigt gått som på räls.
I början av årets Eurovision handlade merparten av den utländska medierapporteringen om Ukrainas beslut att inte låta Rysslands artist Julia Samojlova uppträda i landet. Detta eftersom hon rest till det ockuperade Krim utan tillstånd och därmed brutit mot ukrainsk lagstiftning. Situationen fick radio- och tv-unionen EBU:s ordförande Ingrid Deltenre att skriva ett brev till Ukrainas premiärminister, i vilket hon tydliggjorde att landets beslut om att inte släppa in Samojlova kan ha ”en väldigt stor negativ påverkan på Ukrainas rykte som en modern, demokratisk, europeisk nation”. Brevet läckte ut i media.
– EBU:s agerande är utpressning, säger Oleksandr Kharebin.
”De har ingen rätt”
Han var exekutiv producent för ESC i Kiev fram till i våras, men sade tillsammans med 20 andra medarbetare upp sig på grund av, vad de ansåg, brist på både tid och transparens. Nu tycker han att EBU tar Rysslands sida i konflikten, för att en utebliven sändning i Ryssland, och kanske till och med ett ryskt avhopp från EBU skulle utgöra stora, förlorade intäkter för organisationen.
– Det här är en kommersiell organisation. De har ingen rätt att kräva någonting av Ukrainas regering. EBU viste att ukrainska säkerhetstjänsten hade upprättat en lista med namn på artister som rest olovligen till Krim och som därför inte var välkomna i landet. Man förhandlade om det med det ryska tv-bolaget och med vår regering för att det inte skulle bli några problem.
– Det var en enorm överraskning för oss att Ryssland valde att provocera på sättet de gjorde genom att välja ut Julia Samojlova. För det är en provokation. Lagen är lika för alla, säger Oleksandr Kharebin.
Hotas av sanktioner
Han är säker på att EBU aldrig skulle ha behandlat någon av ”gammeldemokratierna” på samma sätt.
– De hade aldrig gjort så här mot Italien eller Frankrike eller Tyskland. Det hade varit förhandling, inte ett ultimatum.
Nu ska konflikten behandlas av EBU:s styrelse. I juni fattas beslut om Ukraina, eller Ryssland, har brutit mot tävlingens regler. I så fall väntar sanktioner. Det kan röra sig om en treårig uteslutning från tävlingen.
– Jag tror inte att det blir några sanktioner riktade mot Ukraina, för inga avtal har brutits. Ett lands lagar står över en kommersiell organisations önskemål. Det är odiskutabelt. Om EBU straffar Ukraina för att vi inte har brutit mot våra egna lagar är det juridiskt nonsens.
EBU vill inte kommentera kritiken. De hänvisar till ett uttalande där man ”starkt fördömer Ukrainas beslut om Samojlovas inreseförbud” eftersom det ”underminerar Eurovision song contests icke-politiska natur”.
Kulturnyheterna har även sökt Julia Samojlova, som uppträdde på Krim samma tisdag som den första ESC-semifinalen hölls i Kiev. En representant för henne hälsar att de inte kommenterar Eurovison song contest över huvud taget.