När man står mitt framför det Kungliga Afrikamuseet i Brysselsförorten Tervuren är det onekligen en imponerande byggnad. Färdig 1897 till världsutställningen i Bryssel för att Kung Leopold II skulle kunna skryta och visa upp sitt Fria Kongo.
Men bakom en fasad av att föra civilisation till den här delen av den afrikanska kontinenten begick man rovdrift på landets naturresurser och dödade miljontals av dess invånare – kanske så många som tio miljoner.
Men den som besökte museet såg inget av detta.
– Vi kan idag presentera ett helt renoverat museum, med nya utställningar och en ny, mer kritiskt syn på kolonisationen, säger museidirektören Guido Gryseels från podiet på presskonferensen.
Gryseels är väl medveten om behovet av den renovering som genomförts, men också om alla kritiska frågor som finns bland den församlade pressen.
Hårt kritiserat
Många museer i västvärlden har de senaste decennierna tvingats konfrontera sitt mörka förflutna: de stulna objekten som funnits i samlingarna och den skeva bilden av västerländsk civilisation som de förmedlat. Och värst av alla var nog belgiska Afrikamuseet: museets permanenta utställning hade vid stängningen 2013 varit densamma sedan 1958, alltså gjord medan Kongo fortfarande var en belgisk koloni.
– Fram tills för 20 år sedan var det ingen i Belgien som ifrågasatte det koloniala förflutna, de flesta belgier var övertygade om att vi gjort gott i Kongo, säger Guido Gryseels och förklarar viljan att blunda för verkligheten med att i stort sett alla i landet hade någon i familjen, någon i släkten som varit och arbetat i kolonien och därmed inte ville svärta ner sin egen historia.
Det var smått kaotisk på pressdagen som hölls två dagar innan det officiella öppnandet, vilket gjorde det svårt att bedöma hur det färdiga museet riktigt skulle komma att se ut. Men tydligt var att de tagit bort många av de mest ifrågasatta objekten, och satt de kvarvarande i ett nytt sammanhang.
Den tidigare så provokativa Leopardmannen, en kannibal klädd i leopardskinn som står beredd att äta sitt offer, har flyttats till ett skamrum, medan museets diaraman moderniserats. Visserligen är de uppstoppade djuren de samma, men nu satta i ett mer förklarande och inkluderande sammanhang.
Förändrad bild av koloniala eran
Biologen Tine Huyse pekar på den gigantiska uppstoppade elefant som dominerar det rum som innehåller de exotiska djuren.
– Den här elefanten sköts 1958 för museets räkning, på 1900-talet var det många djur som dödades för olika museers samlingar, men det är lyckligtvis inte längre tillåtet, säger hon.
En sak var tydlig: Den som fått den svåraste uppgiften var kongolesiske konstnären och skulptören Aimé Mpané. Den skulptur han gjort står omgiven av statyer i guld, bland annat en föreställande Leopold II, som stått där sedan museets tillkomst i slutet på 1800-talet.
Samtliga bär de på inskriptioner som på olika sätt förklarar kolonialismens godhet och alla fördelar. Han vill jobba mot det genom flytta betraktarens fokus.
– När man kommer till den här salen ser man lavan på marken som håller på att svalna, och lavan stiger och blir till ett träd och så följer man det med blicken upp mot taket och då blir statyer utefter väggen sekundära, förklarar han.
Kan bli fler moderniseringar
Det tog över ett halvsekel för den permanenta utställningen att göras om och även om museidirektören Guido Gryseels är nöjd med resultatet, är han övertygad om att den snart kommer göras om igen. För det finns många kritiska röster.
– För vissa har vi gått för lång, vi ses som alltför politiskt korrekta, medan en stor del av den afrikanska diasporan knappt ens börjat ifrågasättandet. Många anser att vi bör ta starkare ställning mot våldet under kolonialismen, men till dem säger jag att vi är en vetenskaplig institution, inte en aktiviströrelse.
Jag frågar Aimé Mpané om det inte var ett hopplöst uppdrag att ta sig an, med tanke på all tyngd historien om det belgiska kongoäventyret bär på?
– Jag vill inte att afrikanerna står utanför och spelar offerrollen, medan européerna är här inne och diskuterar sin skuld. Jag vill att alla kommer hit, begrundar det förflutna och nuet och skapar en framtid i positiv anda – då kommer allt bli bra!