Idag valde Expressen att avslöja vem som döljer sig bakom pseudonymen Julia Caesar. Det sker efter den senaste tidens hot mot bland annat Dagens Nyheters Niklas Orrenius efter att han försökt kontakta personen bakom blogg-pseudonymen.

– Att ta ansvar för att publicera namnet på den här personen är ju något ansvarig utgivare på Expressen gör. Men generellt kan man säga att anonymiteten bakom de här bloggarna är ett särskilt bekymmer. Därför att de kan under pseudonymer hänga ut personer med både telefonnummer, adresser och namn samtidigt som de själva så gömmer de sig bakom en pseudonym, säger tidningen Journalistens chefredaktör Helena Giertta.

”Ett nytt medielandskap”

För några dagar sedan skrev pseudonymen Julia Caesar, som bland annat är krönikör hos snaphanen.dk, en sajt med rasistiskt innehåll, om hur två journalister ska ha trakasserat henne. Journalisterna säger i sin tur att de kontaktat henne vid sammanlagt fyra tillfällen under ett år för att försöka få till en intervju. I krönikan publicerade Julia Caesar också adress och telefonnummer till en av journalisterna. Sedan dess har båda journalisten mottagit en stor mängd hot, ett fenomen som blir allt vanligare.

– I den här omfattningen kan jag inte minnas att det har hänt, men vi har ett nytt medielandskap just nu som gör både mig och andra väldigt bedrövade, säger journalisten Andreas Ekström.

Journalistens chefredaktör, Helena Giertta håller med om att något har hänt.

– Man kan säga att under sommaren så har de här högerextrema bloggarna och tyckarna på nätet tagit ett steg framåt. De känner att de har vind i seglen och går lite längre.

Påverkar journalistiken

Vad innebär det om hotbilden blir allt starkare? Påverkar det journalisternas möjlighet att arbeta och göra objektiva granskningar? Det tror Helena Giertta, som talar om en utveckling som kan hota demokratin i landet.

– Färre reportrar kommer kanske våga ta i tu med de här ämnena och skriva om de här bloggarna. Om vi inte tar reda på hur det ligger till så får inte heller medborgarna i Sverige reda på vad som har hänt, det är så enkelt det är. Om den här typen av hatsajter och hotande människor tar makten över samtalet, då har vi ingen demokrati kvar.

Finns det någon lösning?

Är det här en ny vardag som journalister måste vänja sig vid eller går det att göra något åt saken? Journalisten Andreas Ekström menar att det är brott som bör anmälas till polisen, men det kan vara svårt att bevisa vem som har suttit bakom en dator. Därför ser han ytterligare en lösning.

– Den mest effektiva vägen fram är inte att vända sig till rättsvårdande myndigheter utan att vända sig till alla vi som lever i den här digitala omställning. ”Hur vill vi göra?” ”Hur vill vi bete oss mot varandra?” Det är viktigare att vi enas runt det och säger ifrån när något är uppenbart galet eller vidrigt och funderar runt vilka våra alternativ är.