Henrik Johansson är ledarkrönikör på Dalarnas Tidning och en av grundarna bakom den anti-rasistiska sajten ”Inte rasist men”, som granskar rasism och högerextremism. På grund av sitt arbete har han under de senaste åren hotats, trakasserats, utsatts för bombhot och tvingats skaffa skyddad identitet.
Efter att ha intervjuat en av personerna bakom den högerextrema sajten Granskning Sverige i början av mars eskalerade hotbilden: Henriks telefonnummer lades ut på nätet, i en video på sociala medier riktades grova personangrepp mot honom från personer med högerextrema kopplingar och det uppmanades till hembesök. På morgonen dagen efter samtalet till Granskning Sverige kom första mordhotet.
– Det började på Facebook, sen ringde han upp mig och hotade. Efter att jag polisanmält ringde han igen och igen, och började hota både mig och min familj, säger Henrik Johansson.
Hotas upprepade gånger
Under de kommande 48 timmarna uppskattar Henrik Johansson att han mottar omkring 40 direkta hot – både på nätet och via telefon. När personen börjar rikta hot mot en av hans familjemedlemmar, och uppger dennes adress, kontaktar Henrik polisen på nytt. När de inte rycker ut åker han in till den lokala polisstationen.
– Jag bad dem agera, på något sätt, bara markera sin närvaro. Jag lämnar över telefonnummer, tidpunkter, inspelningar och identiteten på den här personen. De tog inte ens in mig på förhör, säger Henrik Johansson.
När han kliver ut från polisstationen ringer han 112.
– Det är ju mina anhörigas adress, vad ska jag säga till dem? Tänk om den här personen åker dit? Jag fick svaret att de tyvärr inte kunde göra något.
Istället håller sig Henrik Johansson borta från sin arbetsplats. Hans anhöriga tvingas lämna sitt hem.
– Jag kände mig helt hjälplös, där och då bestämde jag mig för att berätta.
För lång startsträcka
Henrik Johansson går ut i sociala medier med sin berättelse, och kontaktar Dalarnas Tidning. Händelsen får stor uppmärksamhet: DT uppmärksammar fallet i en rad artiklar, på ledarsidan och med debattartiklar.
Den 9 mars, mer än två dygn efter det första mordhotet, inleder polisen en förundersökning. Efter detta tycker Henrik Johansson att polisen har tagit händelsen på allvar, men är kritisk till det inledande agerandet.
– När jag väl får igång utredningen så har jag inget att klaga på, men det sitter fast när det gäller att få dem att agera. Startsträckan är alldeles för lång, jag fick skrika mig hes för att få hjälp, säger Henrik Johansson.
– Jag hade turen att jag även skriver för Mittmedia, som direkt erbjöd hjälp. De som inte har det här skyddet kan råka illa ut eller välja att tystna. För en privatperson som får veta att anmälan har lagts ned, när man sitter där och inget händer, det är klart att man blir rädd då.
Polisen i Avesta delar inte Henrik Johanssons bild av att de tagit lång tid på sig med att agera.
– Fallet har hanterats som det ska, säger Joakim Eriksson, gruppchef hos polisen i Avesta.
Är det vanligt att polisen inte åker ut när någon blir mordhotad upprepade gånger?
– Det skiljer sig från fall till fall beroende på vilken bedömning som görs. Men man ska inte tveka på att höra av sig till polisen, det ska finnas en grundtrygghet i att vi gör det vi ska och kan.
Få näthot leder till åtal
Det är ovanligt att direkta hot på nätet lagförs. Av 2366 anmälda hot på nätet mot vuxna 2016 ledde 136 – drygt sex procent – till åtal. Näthat och kränkningar utgör inte egna brottsrubriceringar, men för exempelvis ärekränkning på nätet mot vuxna ledde 0,3 procent av anmälningarna till åtal 2016.
– Det är inte så att jag inte respekterar polisen, de är pressade och har för lite resurser. Men det finns också en slapphänthet när det gäller de här frågorna som inte går att bortförklara med resursbrist, säger Henrik Johansson.
Polisen i Dalarna skriver i ett pressmeddelande om händelsen att förundersökningen fortfarande pågår, att det finns en skäligen misstänkt och att de tar alla hot på stort allvar.