Personer med en utbildning från en konsthögskola tjänar 65 procent av vad personer med annan högskoleutbildning gör. Och det är bildkonstnärerna som har den allra bräckligaste ekonomin.
Det är några av resultaten ur Konstnärsnämndens rapport ”Konstnärernas demografi, inkomster och sociala situation” som släpptes på tisdagen. Den bygger på en kartläggning av konstnärer som verkar inom bild, ord, form, teater, musik, dans och film.
Det finns ungefär 35.000 verksamma konstnärer i landet, och underlaget i underökningen är gediget. 29.900 konstnärers inkomster, bakgrund, utbildningsnivå och bidragstagande har samlats in och siffrorna har därefter analyserats och jämförts med övriga befolkningen samt med siffror från 2004.
– Det viktigaste med rapporten är dess bredd, att den omfattar konstnärer inom alla konstområden och visar på en komplex bild av hur konstnärer lever, kan producera och vad de tjänar, säger Ann Larsson, Konstnärsnämndens direktör.
Svaga ekonomier
2014 hade tio procent av konstnärerna en nettoinkomst motsvarande 4100 kronor i månaden.
– Jag är bekymrad över att vi ser så svaga ekonomier inom konstnärsgruppen och att en så stor andel av konstnärerna har ekonomier som är så svaga, säger Ann Larsson.
Lång utbildning lönar sig inte
50 procent av de verksamma konstnärerna har någon sorts högskoleutbildning, vilket kan jämföras med hela befolkningen, där siffran ligger på 23 procent.
Långa utbildningar brukar innebära högre löner, men det gäller inte landets konstnärer.
Rapporten visar även att inkomstökningen ligger långt under hela befolkningens löneökning. Från 2004 till 2014 ökade konstnärernas inkomster med fyra procent, medan motsvarande siffra för hela befolkningen är 18 procent.
Inkomstspridningen bland konstnärer har ökat och glappet mellan de som tjänar mycket och de som tjänar lite har vuxit sedan 2004.
Få går på bidrag
Trots låga inkomster är konstnärer inte mer beroende av bidrag eller stöd än andra medborgare, och bidragsberoendet har också minskat markant de senaste tio åren.
2004 fick 30 procent ur konstnärsgruppen något slags arbetsmarknadsstöd. 2014 var det enbart 12 procent av konstnärerna fick A-kassa eller deltog i arbetsmarknadspolitiska utbildningar.
Orsaken till detta är inte att arbetsmarknaden förbättras eller att efterfrågan på konst ökat, utan förändrade A-kasse- och bidragsregler som gjort det svårare att kvalificera sig för ersättningar, försäkringar och bidrag.
Konstnärer – barn till akademiker
För första gången har också konstnärers klasstillhörighet eller sociala bakgrund undersökts.
Studien visar att 46 procent av de verksamma konstnärerna har minst en förälder med akademisk utbildning, vilket kan jämföras med hela befolkningen, där högst 24 procent har någon förälder med högre utbildning.
– Svensk konstnärspolitik har som målsättning att kultur ska vara till för alla och alla ska ha samma förutsättningar att bli konstnärer. Vi kan se att den politiken som förts hittills inte har uppfyllt dessa mål, säger Ann Larsson.
Konstnärer är urbana
Vad gäller den geografiska fördelningen av konstnärer hamnar Jönköping längst ned i ligan. Här finns 1,02 konstnär per 1000 invånare.
Det mest konstnärstäta länet är Stockholm med 8,06 konstnärer per 1000 innevånare.
Och den stora majoriteten av konstnärerna bor i de tre storstadsområdena.