Kultur
Hjalmar Westerson klädde sig hjärna i samiska kläder under sin tid som kyrkoherde i Karesuando Nu bokdebuterar Johanna Westeson med en personlig berättelse om sin mytiska farfar.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hjalmar Westeson klädde sig gärna i samiska kläder under sin tid som kyrkoherde i Karesuando. Nu bokdebuterar hans barnbarn med en personlig berättelse om farfadern. Foto: Leo Rehnström / Borg Mesch

Hon skriver om sin farfar – medlöpare under statens kolonisering av Sápmi

Publicerad

Människorättsjuristen Johanna Westeson hade som barn en romantisk bild av sin farfar Hjalmar som i början på 1900-talet var kyrkoherde i Karesuando – Sveriges nordligaste församling. Idag brottas hon med sin farfars roll i den aggressiva samepolitiken som rådde då.

– Han såg sig som en godhetsapostel, men var också en del i ett kolonialiseringssystem, säger bokdebuterande Westeson.

”Min kärlek till detta folk” är Johanna Westesons personliga berättelse om sin farfars roll i förra seklets samepolitik. Han var kyrkoherde i Karesuando – mellan 1915 och 1923. Som präst var han också statens förlängda arm under en dramatisk tid präglad av en aggressiv samepolitik – med rasbiologiska inslag – introduktion av nomadskolor – och tvångsförflyttning av renskötande samer.

Hjalmar Westeson kom från en högkyrklig tradition i Lund och mötte en laestadiansk församling med starka karismatiska inslag. Han anpassade sig snabbt och såg sitt uppdrag som att hjälpa människor att leva rättfärdiga liv.

– Han var en fördomsfri person inom vissa ramar och såg sig själv som en godhetens apostel, säger Johanna Westeson

Överlägsen syn

Hjalmar Westeson var en del av ett kolonialt system som betraktade samerna som en lägre stående befolkning. Med en romantisk syn på samerna som ”ädla vildar” var hans kärlek problematisk då den utgick från en överlägsen position. Han reflekterade aldrig över sin roll i tvångsförflyttningarna eller rasbiologin.

Det var under arbetet som jurist på Amnesty som Johanna Westeson började brottas med farfaderns roll i historien. Hjalmar skrev flera böcker om sin stora kärlek för det samiska folket.

– Han uttrycker en väldigt stor kärlek, men det är också en väldigt problematisk kärlek eftersom det är en kärlek som tittar ovanifrån och ner.

Djupa spår

Om trauman som den aggressiva samepolitik orsakade, skriver han ingenting. Han uppdrag, tyckte han, var att föra budskapet om de goda nyheterna om Kristus till folket och få dem att lämna sina syndiga liv.

I sin bok pekar Johanna Westeson på traumat som majoritetssamhället orsakat det samiska folket.

– Vi har en lagstiftning idag som fortfarande bär spår av den rasistiska lagstiftningen som kom till under hans tid.

Vill att kyrkan tar ansvar

Idag pågår ett försoningsarbete inom kyrkan för att hantera dess koloniala arv. Westeson menar att kyrkan, som är en stor markägare i Sápmi, måste ta ansvar för sitt historiska agerande och förändra sin markpolitik för att stödja renskötseln och klimatarbetet.

– Det återstår att se om kyrkan är villig att göra de nödvändiga förändringarna, säger hon.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.