En del insikter som myndigheten fått under arbetet med rapporten, som ännu inte är färdigställd, presenteras under Bokmässan i Göteborg. Den nya rapporten följer på en tidigare studie som slog fast att det är vanligt med hot mot författare.

– Det är många yrkesgrupper som är utsatta för hot i samhället. Poliser, journalister och folk som jobbar med social omsorg. Det den förra rapporten visade är att det också gäller för kulturutövare. Men den gruppen är en särskilt utsatt grupp för den har en otrygg situation på arbetsmarknaden. De saknar också de rutiner kring säkerhetsfrågor som ofta följer med fasta anställningar. Sedan är det ofta oklart i dialogen med uppdragsgivare vad som gäller, säger Sverker Härd, chef på Myndigheten för kulturanalys.

Vad innebär det här för de enskilda kulturarbetarna?

– Att det blir svårare att ta itu med hot, eftersom frågan om vem som har ansvaret är oklart.

Svaren från den förra studien, som byggde på 3.000 enkätsvar från medlemmar i fackliga organisationer, och den nya studien, som bygger på djupintervjuer med institutioner som konsthallar och med förlag, skiljer sig åt. Bland annat när det handlar om synen på hur vanliga hoten är.

– Vi tror att den hotbild som uppstår på individnivå inte alltid blir tydlig hos institutionerna. Det kan visa på ett visst mått av naivitet hos institutionerna, menar Sverker Härd.

Det öppna samtalet hotas?

En av frågorna som myndigheten ska titta närmare på när de färdigställer rapporten är den som handlar om hur det öppna samtalet påverkas av hoten.

– Det finns en spänning mellan det öppna demokratiska samtalet och de mekanismer som krävs för att skydda ett sådant samtal. Lösningarna kan bli inlåsning, försiktighet och i viss mån självcensur.

Ytterligare en aspekt av spänningen mellan det öppna och det slutna kommer sig av rent ekonomiska hänsyn som institutionerna tar.

– Det kan handla om att man får välja på att anställa en vakt eller att satsa mer på utställningen.

Vad handlar det om för hot?

– Det är hela skalen av hot: telefonsamtal, mejl, brev, hotfullt uppträdande, trakasserier och skadegörelse.

Den nya studien, som alltså bygger på djupintervjuer med institutioner, har inte särskilt tittat på vilka det är som hotar, men i den förra rapporten så framgick det att högerextrema hot övervägde.

– Vi kan se att hot av olika slag flyttar fram sina positioner, konstaterar Sverker Härd.