Sveriges Radio – med medie-Sveriges största korrespondentnät – har länge pratat om att bli bättre på mångfald och få in fler personer med annan bakgrund än svensk. I år är mångfald ett av de stora huvudmålen som Sveriges Radios vd Cilla Benkö vurmat för.
Vit, medelålders ”elitpluton”
Men när det gäller prestigejobbet som utlandskorrespondent har man inte kommit särskilt långt. Det visar en gruppbild på korrespondenterna. Mest vitt, medelålders och svenkklingande namn.
Varför ser det ut så? Att inte fixa mångfalden inom just korre-kåren verkar lite underligt, eftersom andra bakgrunder än svensk måste vara ett plus just i det jobbet?
– Du har rätt, i princip. Jag tror att det är en slump, säger Per Eurenius som är avgående utrikeschef på Ekot.
Han pekar på att kraven på att bli utlandskorrespondent är höga. Många vill ha jobben och de sökande måste ta sig igenom ett nålsöga.
– Korrarna är en elitpluton. Såklart finns det många anställda på Ekot med mångfaldsbakgrund, men andelen som har nått en såpass hög nivå när det gäller radiojournalistik är liten än så länge, säger Per Eurenius.
Tävling i mångfald
I början av året fick alla chefer på Sveriges Radio order om att ta större ansvar för mångfaldsarbetet.
– Vi har börjat jobba efter nya principer. Vi har inte nått målet när det gäller korrespondentkåren, men jag är övertygad om att vi kommer dit, säger utrikeschefen Per Eurenius.
I somras förklarade brittiska public-service-bolaget BBC att fler med utländsk bakgrund ska få synas i tv-rutan. Om tre år ska 15 procent av personalen komma från minoriteter. Konkurrenten Sky kontrade med att 20 procent av deras ankare ska ha annan etnisk bakgrund redan nästa år.
”Som på 80-talet med kön”
Sveriges Radio har inte bundit sig till några procentmål, men fokus på mångfaldsarbetet har gett vissa resultat, säger kulturområdeschefen Peter O Nilsson. Två chefstjänster och en redaktörstjänst gick nyligen till Rouzbeh Djalaie, Silan Diljen och Josef el Mahdi. ”Ungkorretjänsten”, en mobil utrikestjänst, gick till P3:s Paloma Vangpreecha.
– Vi kan inte förändra allt på två år – inte när det gäller korrarna heller. Men vi går i rätt riktning. Just nu befinner vi oss där vi befann oss med kön på 80-talet, säger Peter O Nilsson, som står bakom Sveriges Radios senaste mångfaldsutredning.
SVT:s korrespondentnät består av åtta fasta korrespondenter och tre stringers (frilansar). Också här dominerar svenska namn. Två har annan bakgrund än svensk.