– När det nu byggs väldigt mycket, inte minst i våra storstäder, så är det framför allt modern konst från 70, 80 och 90-talen som riskerar att gå förlorad, säger Cathrine Mellander Backman, utredare på Riksantikvarieämbetet.

Statens konstråd har i samarbete med Riksantikvarieämbetet utrett skötseln av den offentliga konst som sitter i eller på byggnader – så kallad byggnadsanknuten konst. Och Sverige visar sig vara sämre än grannländerna på att hantera kulturarvet som finns i det offentliga rummet.

Kunskapsbrist, otydligt ansvar och krånglig lagstiftning

Kunskapsbrist, otydlig ansvarsfördelning och bristande eller otydlig lagstiftning är några av slutsatserna i utredningen.

– Det finns flera exempel på att konstverk målats över eller flyttats bara på grund av det faktum att man inte vetat att det var konst, säger Cathrine Mellander Backman.

Highway bara ett av många eftersatta konstverk

Det senaste exemplet är ett av världens äldsta graffitiverk, Highway, som målades över av misstag och som helt saknar kulturarvsmärkning trots att experterna är överens om dess kulturhistoriska värde. Men snarlika misstag har skett, och riskerar att ske, på flera håll i landet.

– Bland annat i Uppsala universitet där en stor målning av Peder Duke målades över när man byggde om till kontor i en byggnad som tidigare var offentlig. I Stockholm förstördes Nisse Zetterbergs mosaiker när Högdalens skola bytte ägare och skulle rivas. Ofta blir det mycket protester men det hjälper sällan, säger Henrik Orrje.

Ett annat problem är att många konstverk riskerar att förfalla med tiden, dels eftersom många verk inte finns registrerade och dels eftersom det är otydligt vem som har ansvaret för att skydda och bevara dem.

Konstregister, utbildning och tydlighet krävs

Utredningen, som lämnades in till kulturdepartementet den 1 juni 2019, föreslår en rad åtgärder för att lösa problemen.

Bland annat föreslås ett nationellt register över var verken finns, tydligare lagstiftning och riktlinjer för hur befintliga lagar kan tolkas för att kunna skydda inte bara byggnader och miljöer utan också konst.

Offentlig konst viktig del av 1900-talet

Dessutom behöver kunskapen om modern konst höjas bland de som arbetar med kuturarvsfrågor.

– Den offentliga konsten har en central plats i 1900-talets historia. Det fanns en tanke om att konsten ska leda till gemenskap och oväntade utbyten av tankar och känslor mellan människor. Att människan har fått ta större plats är helt unikt för 1900-talet, och konsten har varit en viktig del i den samhällsutvecklingen, säger Henrik Orrje.

– Om det så är fornlämningar, byggnader eller konst... sådant som visar mänsklig påverkan. Det kan ge nycklar till förståelse för hur man tänkte där och då i den historiska epoken, därför är det viktigt att bevara, menar Cathrine Mellander Backman.