Hot, hat och trakasserier är vardag för journalister världen över och inskränker yttrandefriheten. Det skriver kulturminister Alice Bah Kuhnke i en artikel i Huffington Post och vill få ett slut på den straffrihet som just nu råder för den som trakasserar eller skadar en journalist.
Kulturnyheterna har det senaste året i flera reportage rapporterat om journalisters arbetssituation. En som drabbats hårt är Irena Pozar. Under våren lämnade hon in en ansökan om skadestånd till Justitiekanslern på grund av att svenska staten inte förmår att skydda journalister och andra som hotas och hatas på internet.
– Det har påverkat mig så att jag ibland inte orkar skriva om vissa saker. Det är inte ett konstant tillstånd, men vissa dagar orkar jag inte. Jag har också tvingats få skyddad identitet, säger Irena Pozar till Kulturnyheterna.
LÄS MER: Svenska medier: Hoten är organiserade och vill tysta oss
Farligt för yttrandefriheten
Irena Pozar vill bland annat att polisen ska få mer pengar för att kunna utreda brott på nätet.
– Jag skulle också vilja se att politikerna kollar på drev och hur det påverkar. För om 150 personer skriver ”du är dum i huvudet din jävla hora” och det i sig kanske inte är brottsligt, men när det kommer så riktat så blir det väldigt farligt för yttrandefriheten. Hur kan vi jobba med det? Det skulle jag vilja att Alice svarar på, säger hon.
Behövs lagstiftning som fungerar
Rädslan som Irena Pozar och flera andra journalister vittnar om när de är på jobbet riskerar att leda till självcensur och att man inte vågar skriva om vissa ämnen. Hur får man stopp på 150 mailare som kallar en journalist för hora?
– Vi behöver dels en lagstiftning som är modern och fungerar. Men vi behöver också lära oss om hur vi beter oss på nätet och prata om det i tidiga åldrar. Därför har vi gett i uppdrag till bland annat Skolverket, men också till Statens medieråd, att ta upp de här frågorna. Sen behöver vi inte minst ta hand om de som utsätts, säger kulturminister Alice Bah Kuhnke.
Du var på ett stort FN-möte i Genève förra veckan, vad vill du uppnå internationellt?
– Det vi diskuterade på det internationella mötet handlade om just den utsatthet som journalister i Sverige, och inte minst i världen, lever under. Och att det finns en stor och utbredd brist på att ställa de som hotar, och till och med dödar journalister, inför rätta.
LÄS MER: Näthatsexperten: ”Det har blivit en epidemi”
Merparten av anmälningarna läggs ned
2015 visade siffror från BRÅ att 96 procent av alla anmälningar om kränkningar på nätet lades ner. Något som kulturministern också pekat ut som ett problem, att de som hotar journalister på nätet sällan döms sällan döms. Vad behövs för att polisen ska ta de här brotten mer på allvar?
– Det är en otroligt avgörande fråga. Vi vet att polisen har i sin uppgift att faktiskt prioritera frågor om bland annat journalisters säkerhet. Så vi får se vad som kommer i handlingsplanen om några dagar.
Den här handlingsplanen ska hjälpa de som drabbats, men vad gör regeringen för att förebygga hot mot journalister?
– En konkret sak som vi har gjort handlar om att vi har investerat mycket i skolan och att våra barn och unga lär sig att samma regler och lagar som gäller ute i verkligheten också gäller på nätet.
– Samtidigt är vi från regeringen fullt medvetna om att vi själva med lagstiftning inte kommer kunna få bort alla som hatar eller försöker hota journalister till tystnad, utan vi kommer behöva vara många som gör väldigt mycket mer.