Islands bidrag i Eurovision song contest måste tänka och prata länge när de beskriver sig själva. Ett “antikapitalistiskt, bdsm-inspirerat, doom state poetiskt, grottpornografiskt, multimedialt, kontemporärt konstkollektiv”. Efter tisdagens deltävling röstades de vidare till final. Inget Island är bortskämda med i ESC-sammanhang.
– Jag tror att vi kommer att vinna och när vi gör det kommer kapitalismen att falla, säger Klemens Nikulásson Hannigan, som står för sångpartierna i falsett.
Låten heter Hatrið mun sigra – hatet ska segra, och handlar enligt bandet om att medvetandegöra det växande hatet i världen som riskerar att segra om ingenting görs åt det.
Inför tävlingen har de rönt uppmärksamhet både med sin originella estetik och genom att skriva under en isländsk protestlista mot att Israel är värdnation för Eurovision song contest 2019. De utmanade även Israels premiärminister Benjamin Netanyahu i vad som skulle komma att tolkas som en isländsk variant av kalsongryckning, och drog på sig kritik av den israeliska människorättsorganisationen Shurat HaDin som förordade att bandet inte skulle släppas in i landet, eftersom de genom att skriva under bojkotten kunde ha gjort sig skyldiga till lagbrott. Men Hatari kom in.
”Ögonöppnande upplevelser”
Vi har varit med om många ögonöppnande upplevelser här. Vi har besökt Betlehem och Hebron och pratat med människor där, säger Klemens Nikulásson Hannigan.
I samband med en presskonferens i Tel Aviv sa Hatari att de har “gott hopp om att ockupationen kommer att hävas”. Efter några dagar blev de kallade till EBU och ESC-chefen Jon Ola Sand för ett möte.
– Vi fick veta att det finns en gräns och att vi har passerat den. Vi har politiserat den här tävlingen från dag ett, och vet fortfarande inte exakt när det hände, säger Matthías Tryggvi Haraldsson.
”Ingen vet var gränsen går”
Bidragen som tävlar i Eurovision song contest får inte innehålla några konkreta politiska budskap. Artisterna som framför dem får heller inte uttala sig politiskt i samband med tävlingen.
– Gränsen för vad som är för politiskt är osynlig. Inget vet var den går. Det är svårt att följa regler som ingen vet hur eller ens om de ska användas. Vårt budskap är inte fientligt. Vi vill ha fred och enighet, säger Matthías Tryggvi Haraldsson.
Jon Ola Sand har tidigare uttalat sig om att EBU känner sig trygga med att det isländska bidraget förstår att tävlingen ska vara apolitisk och att de respekterar den regeln. Men det är en paradoxal regel, tycker Hatari.
– Tel Aviv är en bubbla och att arrangera tävlingen här är otroligt politiskt. Att sjunga om kärlek utan att erkänna verkligheten och den politiska plattform som det här är, säger Matthías Tryggvi Haraldsson.