Omröstningen handlar om att reglera upphovsrätten på nätet. Och det gäller framförallt två frågor (förslagets artikel 11 och 13):
- Att nätjättar som Google och Facebook ska betala ersättning till mediehus och upphovsrättsinnehavare när de sprider deras nyheter och länkar.
- Att nätplattformar tvingas placera filter i sina tjänster för att se till att deras användare inte bryter mot upphovsrätten, när ansvaret flyttas från användare till nätjätte.
438 parlamentariker röstade för lagen i sin helhet, och 226 emot.
Den stärkta upphovsrätten gäller framförallt stora it-företag som utvecklat tjänster för att distribuera andra mediers innehåll. Onlineuppslagsverk som Wikipedia är undantagna i Europaparlamentets text och det är även plattformar som Github. De kommer inte att behöva leva upp till de nya reglerna.
– Jag är väldigt glad över att det, trots den starka lobbykampanjen från internetjättar, nu finns en majoritet i kammaren som ställt sig bakom behovet av att skydda principen om rättvis lön för europeiska upphovsmän, sa föredraganden, den tyske kristdemokraten Axel Voss efter omröstningen enligt ett pressmeddelande.
”En dålig dag för internet”
Svenska EU-parlamentarikern Max Andersson (MP) är av motsatt uppfattning:
”En riktigt dålig dag för internet. Upphovsrättslobbyn vann det här slaget och länkavgifter och uppladdningsfilter är att vänta.”, skriver han på Twitter efter att beslutet har fattats.
Han får medhåll av Fredrick Federley, EU-parlamentariker för Centerpartiet som twittrar:
”Detta beslut innebär döden för internet som vi känner det idag.”
Innan omröstningen var svenska EU-parlamentariker splittrade i frågan, men när omröstningen är avslutad uppger de flesta svenska politiker som Kulturnyheterna har pratat med, att de tycker att förslaget i sin helhet är dåligt och därför röstade nej. Röstade ja gjorde endast Socialdemokraterna och Feministiskt initiativ. Socialdemokraterna röstade däremot emot artikel 11 och 13.
Hårt lobbytryck
I juni röstade EU-parlamentet nej till ett första lagförslag om upphovsrätt. Anledningen var att det ansågs skada ett öppet och fritt internet. Sedan dess har förslaget omarbetats och debatterats, och nu väljer alltså Europaparlamentet att rösta igenom det.
Frågan om en utökad upphovsrätt på nätet har splittrat opinionen. I korthet hävdar förespråkare av lagen att den skulle göra det lättare för upphovsrättspersoner att få betalt för sina verk. Kritiker menar att lagen skulle leda till övervakning och självcensur.
Flera Europaparlamentariker har vittnat om att påverkansförsöken inför omröstningen har varit massiva. Tidigare i veckan riktade 21 företrädare för svenska kulturförbund kritik mot att it-jättar som Google ”med hjälp av uppblåsta kampanjer och påhittad propaganda” lobbat hårt för att EU-parlamentarikerna ska rösta nej till förslaget.
Innan förslaget kan gå igenom måste EU:s ministerråd och Europaparlamentet komma överens och sedan ska det förslaget godkännas av Europaparlamentet.
Fakta: EU och upphovsrätten (TT)
EU-kommissionen lade i september 2016 fram ett förslag till moderniserade upphovsrättsregler för att anpassa dem till den digitala utveckling som skett sedan tidigare regler från början av 00-talet.
EU:s medlemsländer enades om sin syn på saken vid ett ministermöte i mitten av maj i år. EU-parlamentet enades om sin åsikt på onsdagen, varpå kompromissförhandlingar nu kan inledas i förhoppning om att nå en slutlig uppgörelse senast i början av nästa år.
Kritikerna har främst riktat in sig på förslagets artikel 11 och 13.
Den förstnämnda handlar om att medier som producerat material som via länkar sprids på internet ska få ersättning från plattformarna via ett licenssystem. Kritiker menar att det kommer att bli svårt för EU:s medlemsländer att nå samsyn kring ett sådant system, eller ens vad som är att betrakta som en länk.
Den senare artikeln har mött än hårdare kritik eftersom den ställer krav på plattformar att förhandsgranska och stoppa uppladdningen av upphovsrättsskyddat material eller riskera höga böter. Det går inte att manuellt granska de enorma mängder material som dagligen sprids på internet och den enda lösningen är filter eller algoritmer som automatiskt granskar allt som sprids via kommersiella plattformar.
Fakta: TT