– Det är nästan svårt att ta in. Jag är såklart svinglad och känner mig fullkomligt triumfatorisk, säger Jenny Wilson till Kulturnyheterna.

Vad är det med skivan ”Demand The Impossible!” och Jenny Wilson 2013 som lett till framgång?

– Jag har hela tiden känt att skivan kommer bli väldigt bra, men det går ju aldrig att veta om andra känner samma sak, hur den kommer mottas. Jag har lagt ner mycket energi på att förmedla det jag vill, säga det jag vill säga. Jag har försökt hålla i mina egna visioner genom att till exempel vara med och göra mina egna videor.

Vad är det du vill förmedla?

– Skivans grundbult är ju ett krav på förändring. Berättarjaget är som en slags gatuprofet som observerat både ett yttre och ett inre universum, och samhället.

Du har varit nominerad tidigare men aldrig vunnit. Är det i år det händer?

– Jag läste någonstans att jag varit nominerad fyra gånger, men jag minns bara en. Det var samma år som Laleh hade släppt sin debutskiva så där var ju konkurrensen rätt hög. Man vet ju förstås aldrig vad som kommer hända, men jag har ju sju chanser den här gången...

Vad betyder Grammisen för dig som svensk musiker?

– Det är ju det tyngsta populärmusik-priset vi har, så det betyder förstås jättemycket. Dessutom är det ett pris alla känner till. Jag är en artist som många känner igen, men jag är inte folklig och säljer inte jättemycket skivor. Så det är kul att bli framlyft där.

Bortsett från att gå på Grammisgalan – vad är dina planer för nästa år?

– Jag ska turnera i Skandinavien och Europa. Sedan hoppas jag på att hålla på med andra roliga projekt. Jag vet inte riktigt vad ännu, men jag känner mig sugen på att hitta på något nytt!