Personerna som JK-anmält serien för förtal av Skandiamannen anser att Stig Engström utsatts för ett karaktärsmord.
”Att ett utpekande sker i skönlitteratur har aldrig utgjort ett hinder mot en fällande dom för förtal eller förtal av avliden och samma resonemang bör tillämpas på den typ av (av verkligheten ”inspirerad”) fiktion som det här rör sig om”, står det i en av anmälningarna.
JK tar inte upp fallen
Justitiekanslern motiverar sitt beslut med att Netflix inte har något registrerat utgivningsbevis, och därför inte lyder under Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Något som krävs för att JK ska kunna inleda förundersökning eller väcka åtal om misstänkt förtal.
Anmälningarna lämnas därför över till Åklagarmyndigheten där en allmän åklagare kan välja att ta upp fallet.
– De hanterar anmälningar som faller utanför området för tryck- och yttrandefrihet, säger Alexandra Pettersson Åberg, utredare på JK.
Totalt tre anmälningar
Utöver två anmälningar om förtal av Stig Engström, har den kritikerrosade tv-serien också anmälts för att ha svartmålat en annan avliden person.
Den anmälan kommer från Ulrika Glaser Rydberg, dotter till mannen som beskrivs som ”vapensamlaren”. Hon har anmält serien för förtal av avliden å hennes fars vägnar.
– Jag var inte beredd på nidporträttet av min far där han hängs ut som ett ärkesvin som har mobbat sin vän Stig till den grad att Stig till slut känner sig nödgad att ha ihjäl en annan människa, säger Ulrika Glaser Rydberg.
JK väljer att inte ta upp någon av anmälningarna. Även boken ”Den osannolika mördaren”, av journalisten Thomas Pettersson, anmäldes för att ha förtalat Stig Engström. Inte heller denna anmälan tas upp av JK, med hänvisning till att för lång tid passerat sedan boken gavs ut.
Netflix har avböjt att kommentera.
SVT söker Ulrika Glaser Rydberg.
Justitiekanslern
Justitiekanslern är ensam åklagare på tryck- och yttrandefrihetens område. Det innebär att det endast är Justitiekanslern som får besluta om att inleda förundersökning och väcka allmänt åtal för tryck- och yttrandefrihetsbrott och andra straffbelagda överträdelser av tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Som exempel på sådana överträdelser kan nämnas uttalanden som utgör förtal eller hets mot folkgrupp. Även otillåten efterforskning av medias källor eller vissa former av brott mot tystnadsplikt omfattas av Justitiekanslerns behörighet.
Källa: JK