Det var i förvaltningsrätten som sekulära Humanisterna fick rätt och numera kan registrera sig som trossamfund. Något som enligt teologen Joel Halldorf tyder på en vändpunkt i historien.

– Staten vill inte definiera på förhand vad som krävs för att något ska uppfattas som en religion eller inte, och det trycker Humanisterna på. Det som händer nu är att man utgår från hur religionen fungerar för en gemenskap i stället för vad den innehåller.

Skillnaden på tro och religion

Enligt honom är det den fina linjen mellan tro och religion som ligger till grund för utvecklingen.

– Inom akademi och vetenskap är man ganska överens om det här som Humanisterna påpekat, alltså att det inte är så lätt att definiera religion i allmänhet, säger Joel Halldorf och fortsätter:

– Religiösa föreställningar, föreställningar av etiskt slag, om nationalism eller marknadens osynliga hand som man pratar om i ekonomin – allt det här är idéer som liknar varandra.

Minskar avstånden

En utmaning är enligt Joel Halldorf att delar av lagstiftningen bygger just på distinktionen mellan religiöst och sekulärt, och att tänja på gränserna till exempel kan påverka religionsfriheten. Samtidigt ser han det som något positivt att staten markerar att skillnaden inte alltid behöver vara så stor.

– Vi inser att alla tror på något! Kanske gör vi inte så stor skillnad på de här ”konstiga pingstvännerna” eller ”konstiga muslimerna” och de ”vetenskapliga eller rationella normsvenskarna”, säger Joel Halldorf.