Om könets existens – så heter Kajsa Ekis Ekmans nya bok som gavs ut i slutet av april, och som redan skapat stor debatt. I boken hävdas att definitionen av kön förändrats under de senaste tio åren. Något som enligt Ekman innebär allvarliga konsekvenser, framför allt för kvinnor.
”Plötsligt sägs det att kön inte har något med kroppen att göra, utan är en känsla (...) Lagar stiftas över hela västvärlden som låter alla byta kön enkelt utan diagnos (...) Kajsa Ekis Ekman söker könets ideologi bakåt i historien och finner att den i själva verket är en återgång till reaktionära könsroller”.
Så beskrivs boken av förlaget Polaris, men enligt litteraturkritiker och debattörer bygger bokens tes på faktafel och felaktiga beskrivningar.
Tar bort kvinnobegreppet
I Göteborgsposten ifrågasätter kritikern Sanna Samuelsson debattbokens påstående om att vården börjat ta bort kvinnobegreppet ur sina policydokument. I fotnoten hänvisar Ekman till en artikel i Daily mail.
”Alltså en brittisk tabloidtidning som inte ens Wikipedia använder som källmaterial längre, då den anses så opålitlig. Ekman använder sig även av 'fakta' från artiklar från alt-right-sajter, som National file. En sajt som sprider fake news, där man exempelvis kan läsa att covid-vaccin ger Alzheimers”, skriver Samuelsson.
HD/Sydsvenskans kulturchef Ida Ölmedal menar i sin recension för Aftonbladet att Ekman använder sig av ofullständiga argument och felaktiga beskrivningar.
”Ett exempel är när hon vill visa hur 'den nya synen på kön' skulle försvåra insamling av jämställdhetsstatistik och lyfter fram ett förslag om könsneutrala personnummer i en statlig utredning. Kikar man i utredningen understryker den dock att man behöver fortsätta föra sådan statistik”, skriver Ölmedal.
”Det är inte sant”
Kulturnyheternas litteraturkritiker Per Andersson kallar Om könets existens för ”opålitlig i sakframställningen”, och han har hittat fler faktafel än dem han nämner i sin recension. Till exempel att Ekman redan i inledningen skriver att:
”Enligt en syn som börjat omfattas av allt fler samhällsinstitutioner, och som den svenska regeringen föreslår ska bli lag, är kön således ingenting som har med kroppen att göra.”
Men det utspel i maj 2018 av dåvarande socialminister Annika Strandhäll och kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke som Ekman hänvisar till var inget skarpt förslag och har inte resulterat i någon motion.
– Och båda ministrarna som skrev debattartikeln är nu ute ur bilden. Så det är inte sant att den svenska regeringen föreslår att detta ska bli lag, säger Per Andersson.
”Står naturligtvis bakom boken”
Utöver detta vänder han sig mot att den kanadensiska lagen C-16 skulle ha gjort det till ett ”brott att använda ‘fel’ pronomen om någon”. Enligt Andersson handlar det snarare om att “könsöverskridande identitet eller uttryck” tagits in bland diskrimineringsgrunderna, på motsvarande sätt som i Sverige.
Dessutom menar Per Andersson att boken innehåller ofullständiga eller inaktuella citat från Vårdguidens hemsida.
Varken Kajsa Ekis Ekman eller förlaget Polaris vill ställa upp på en intervju med Kulturnyheterna. Istället planerar Ekman att bemöta kritiken i en egen artikel i Aftonbladet. Men i ett mail till Kulturnyheterna skriver bokens förläggare Stephen Farran-Lee:
”Vi står naturligtvis bakom boken och författaren, och tycker av många skäl att Om könets existens är en viktig utgivning. Eventuella sakfel kommer att rättas till i kommande upplagor.”
Om könets existens: Ytterligare anklagelser om faktafel
Lukas Romson, Arbetet:
”Om könets existens är en rätt slarvigt hopkommen debattbok. Vid första anblicken ser den nog så gedigen ut, men skrapar man på ytan visar det sig att det förekommer både felaktigheter och tveksamma källhänvisningar.”
”På ett ställe hänvisar hon felaktigt till en text av en handfull barnpsykiatriker i USA för att belägga ett alarmistiskt, och felaktigt, påstående om hur alla världens endokrinologer menar att alla barn bör ges stopphormoner.”
Elina Pahnke, HD/Sydsvenskan
”I Kajsa Ekis Ekmans värld tar man lesbiska kvinnor och opererar om dem till män för att de ska passera som straighta. Strunt samma att Folkhälsomyndigheten gjort en undersökning där bara 19 procent av transpersonerna svarar att de är straighta. Strunt samma att 35 procent svarar att de är bisexuella, och 31 procent att de ser sig som queera. Strunt samma att hatbrottsstatistiken motbevisar idén om att det skulle vara så mycket enklare att vara transperson än, säg, en lesbisk cisperson. Ja, för sanningen visar sig vara av underordnad betydelse när Kajsa Ekis Ekman diskuterar kön.”
Per Andersson, Kulturnyheterna, SVT:
”Ekman hävdar bland annat att diagnosen könsinkongruens i barndomen har 'huvudfokus' på könsroller, som val av lekar och leksaker. WHO:s diagnosmanual, som används i hela världen, skulle enligt Ekman hävda att transtillståndet framför allt 'handlar om att inte bete sig i enlighet med könsrollen'. Detta stämmer inte. WHO listar ett antal kriterier för tillståndet. Sist i raden står beteenden som är typiska för det andra könet. Men det betonas särskilt att enbart detta inte är grund för diagnosen. Detta kan inte kallas 'huvudfokus' på könsrollsbeteenden. Inte alls.”