I september berättade justitieminister Beatrice Ask (M) för SVT att regeringen kommer att öka polisens budget med 20 miljoner kronor, för att samtliga arrangörer av stora evenemang ska slippa polisnotor.

Polisnotorna har varit en het potatis sedan svensk polis började fakturera ordentligt för ett par år sedan, efter påtryckningar från Riksrevisionen.

Notan stjälpte festival

Kultur- och sportarrangörer har sagt att polisens avgifter är för höga, och evenemang har tvingats lägga ner på grund av kostnaden.

Kritik har även riktats mot att poliskostnaden bara gällt arrangörer som räknas som vinstdrivande – det vill säga aktiebolag – medan ideella arrangörer har fått samma hjälp gratis.

Regeringens satsning ska lösa alla dessa problem. Från och med år 2014 ska arrangörer av allmänna sammankomster slippa betala för polisens ordningshållning. Men frågan är: Kan 20 miljoner täcka alla stora svenska festivalerna och otaliga sportmatcher? Det är osäkert.

”Det är en grov höftning”

Kulturnyheterna har pratat med Krister Hammarbergh, moderat gruppledare i Justitieutskottet, och Lars Tonneman, chef för Enheten för Polisrätt på Rikspolisstyrelsen (RPS). Båda är insatta i frågan, men ingen kan berätta exakt vad regeringen baserar de 20 miljonerna på:

– Det är en realistisk bedömning som utgår från de underlag som finns. Jag kan inte säga exakt vilka siffror det baseras på, säger Krister Hammarbergh (M).

– Vi tror att det kommer att räcka, men vet inte. Det är en grov höftning, säger Lars Tonneman.

20 miljoner räckte inte 2012

Siffrorna från de senaste åren tyder på att 20 miljoner inte kommer täcka polisens insatser vid alla evenemang under 2014.

I rapporten ”Ersättning för polisbevakning” (publicerad på regeringens sajt i maj) ser man att polisen fakturerade arrangörer på drygt 21 miljoner kronor efter 2012.

Då hade vissa polismyndigheter varit snälla och gett 7,7 miljoner kronor i rabatt – vilket man inte förväntas göra framöver. Totalnotan för 2012 skulle annars ha landat på cirka 29 miljoner kronor.

”Bygger på klubbarnas ansvar”

Men Krister Hammarbergh (M) tror inte att det blir lika dyrt 2014. Han väntar sig att arrangörerna får ner kostnaderna, genom att jobba hårdare.

– Är ordningen kring arenorna dålig så kostar det mer. Det är väldigt viktigt att arrangörerna fortsätter att jobba mot ordningsstörningarna. Det bygger på att klubbarna tar sitt ansvar.

Polisen ser ingen lovande trend

Lars Tonneman på Rikspolisstyrelsen ser å andra sidan inga tecken på att polisens ordingshållning kommer kosta mindre nästa år:

– Nej, jag kan inte se vad det skulle vara för omständigheter som skulle peka på att arrangörerna tar ett större ansvar nästa år. Jag har inget att peka på som tyder på att polisen behöver ägna färre resurstimmar på de här evenemangen 2014.

Övrigt polisarbete kan bli lidande

Så vad händer om de 20 miljonerna inte räcker? Då kan polisen behöva ta pengar från andra delar av budgeten. Det blir en fråga om prioriteringar mellan polisens olika uppgifter.

– Det går inte att svara på nu hur man kommer att prioritera mellan till exempel en konsert eller högriskmatch och en mordutredning, säger Lars Tonneman.

Krister Hammarbergh (M) ser dock inget problem i det:

– Det här ser inte jag som något finansiellt problem. Polisen står inte och faller med de här 20 miljonerna.

Rädda att få mer jobb

Polisen ser även andra risker efter årsskiftet, vilket man diskuterade på en konferens i Sollentuna nyligen.

– Vi har under de senaste åren noterat att arrangörernas vilja att själva sköta ordningen har ökat i takt med att polisen tagit betalt för polisresurserna, eftersom till exempel timkostnaden för en polis är högre än för en ordningsvakt, berättar Lars Tonneman.

Nu är polisen orolig att arrangörerna kommer försöka lägga mer säkerhetsansvar på polisen, för att spara pengar.

– Vi ska gå ut och säga till polismyndigheterna att vi får vara vaksamma på det här och skriva in det i villkoren i tillståndsbevisen, säger Lars Tonneman.