Kenan Malik är författare och skribent, han har tidigare skrivit för bland annat The Observer och Göteborgs-Posten om såväl identitetspolitik som ras. Nu är han Sverigeaktuell med boken ”Inte så svartvitt – en historia om ras från vit överhöghet till identitetspolitik”.

– I boken vill jag komplicera både sättet vi pratar om ras och rasbegreppets historia, säger Kenan Malik till Kulturnyheterna.

Malik växte upp i 60- och 70-talets England och uppväxten präglades av rasistiska påhopp från både skinheads och högerextrema grupper. Det var där hans antirasistiska engagemang väcktes. Han har sedan dess ägnat sitt liv åt att forska och skriva böcker om idéhistoria och kolonialismens politiska arv. I den nya boken tecknar han bland annat rasbegreppets historia.

– Bokens kärna är paradoxen i det moderna samhället. Å ena sidan lever vi i samhällen som till största del avskyr rasism, men samtidigt som vi avskyr rasism så insisterar vi på att kategorisera människor efter ras och etnicitet, säger Kenan Malik och fortsätter:

– Ju mer vi avskyr rasismen, desto mer håller vi fast i den. Det är paradoxen jag ville ta upp i boken.

”Slaveri och kolonialism”

Malik spårar rasbegreppets födelse tillbaka till 1700-talet och upplysningens tankar om jämlikhet. Han menar att konceptet ras skapades för att rättfärdiga bland annat slaveriet och kolonialismen.

– I Frankrike handlade ju revolutionen om människans rättigheter. I USA:s självständighetsförklaring står det att alla föds som jämlikar. De är samhällen som har grundat sig på jämlikhet. Men trots de starka kraven på jämlikhet så rådde det även djup ojämlikhet i de länderna. De genomdrev slaveri och kolonialism, säger han.