Den 19 juli var det premiär för operan ”Jorun orm i öga” vid Vadstena slott. År 2008 började Kerstin Ekman tillsammans med tonsättaren Marie Samuelsson samarbeta för att skriva och komponera operan.

Det var en ny upplevelse för Kerstin Ekman, som inte skrivit en opera tidigare.

Läste fornisländska

– Det är ett gammalt minne utav av den poetiska Eddan  där jag läste fornisländska på universitet. Det är alltså mycket längesedan, det var 1953 tror jag och jag var bara 20 år. Jag blev så tagen utav en av de sånger som den här operan rör sig kring, Gudruns sorg efter Sigurd när han blivit mördad till exempel, säger Kerstin Ekman och fortsätter:

– Det är en så vacker kärlekssång, och sorgesång. och det där kom upp för mig när jag skulle skriva för Marie, och då började jag fundera på om man kunde göra en historia om människor som lyssnar på de här sångerna. Människor som hade sina egna liv men också tolkade in sina liv i de här berättelserna , det var väl min utgångspunkt, säger hon. 

Missfall, hämnd och svek

Tillsammans kom de fram till operans huvudämnen – kvinnor som diktar och sjunger.

– Det handlar om kvinnors sång och dikt men också deras problematik kring födande, missfall, hämnd och svek som de råkar ut för. Man kan väl säga att det är kvinnorna som är bärande i den här operan.

Varför behövs en sådan berättelse?

– Det vet jag inte om den behövs, det får vi väl se. Men för mig är det viktigt att kvinnorna finns i en opera, men att de inte bara sjunger vackert och sedan lägger sig ner och dör, utan här går de vidare med sina liv.

Hur kom det sig att du valde att skriva en opera?

 – Ja, det var Marie Samuelsson som frågade mig. Hon hade fått en beställning härifrån helt enkelt och då tog hon kontakt med mig. Ganska snart var vi överens om inom vilket ämnesområde vi ville arbeta i. Kvinnor som diktar, kvinnor som sjunger, tänkte vi. Sedan fick jag den där idén om det här fornisländska, den poetiska Eddan och sångerna där. Jag skulle göra en historia där de sångerna kom igen, men sångerna är inte citerade i operan utan de är nyskriven lyrik alltihopa.  

Reporter i inslaget: Anna Lennström

Foto: Mikko Lindskog