– Det är en namnfråga som har blivit politiserad, som ytterst handlar om att Ukraina har gått ut med att man vill att andra länder använder en viss stavning som känns bättre och upplevs som mindre ryskt, säger Ola Karlsson, språkvårdare som också är medlem i mediespråksgruppen. 

Kyjiv, så skulle Ukrainas huvudstad stavas om vi hade översatt det från ukrainska idag. Skulle man istället översätta från ryska idag skulle det bli Kijev. Den etablerade formen, Kiev, är en gammal översättning från ryskan. 

– Jag skulle inte säga att Kiev är en prorysk form i  ett svenskt perspektiv, utan det är en gammal namnform som stelnat och som vi har använt sedan hundratals år tillbaka, säger Ola Karlsson.

– Sedan finns det ju känslomässiga och politiska skäl som gör att man ändå vill bryta med den här traditionen, fortsätter han.

Vem bestämmer stavningen? 

Det finns ingen normerande myndighet eller liknande i Sverige som bestämmer sådana här saker. Istället är det en samverkan mellan i huvudsak tre krafter, menar Ola Karlsson: politiken, medierna och språkvården. Det som i slutändan avgör är brukarna.

– Medierna håller gärna fast vi traditionella former. I det här fallet vill man inte byta mitt i pågående rapportering, det kan vara förvirrande, förklarar Ola Karlsson.

– Man vill också hålla sig neutral – och ett sådant här namnbyte kan upplevas som en politisk markering. 

Kyjiv på lång sikt

Även utrikesminister Ann Linde vill tillsvidare hålla fast vid den gamla stavningen, skriver hon i ett svar på en skriftlig fråga i riksdagen. Trots det tror Ola Karlsson att Kyjiv har framtiden för sig.   

– Jag tror det, på lång sikt. Politiken kan svänga snabbt. Jag har fått indikationer från EU-rådet att man kanske vill ändra till ukrainsk stavning, så vi får vänta och se.