Serietecknaren Halfdan Pisket växte upp i fristaden Christiania i Köpenhamn, tillsammans med sin pappa – som efter att ha hankat sig fram på svartjobb inledde en karriär som tungt kriminell.

– En period importerade min pappa stora mängder hasch till Christiania, som sen såldes vidare på Pusher Street. Det var en tid då han tjänade runt en halv miljon i veckan, berättar konstnären och författaren Halfdan Pisket som är aktuell på svenska med sin serietrilogi om sin pappas liv. 

Våld och droger var ständigt närvarande men livet var också äventyrligt. Som när han med pappan gömde knarkpengar under golvplankor och i väggar.

– Ibland var det kul, andra gånger var det mindre roligt. Jag växte upp med en kriminell invandrarpappa och känner inte till något annat liv. Som barn ljög jag för alla auktoriteter, lärare, poliser och vakter om vad min pappa gjorde men i familjen talade jag alltid sanning. 

Satt i militärfängelse

Idén om att berätta om sin fars liv, i en serietrilogi, föddes efter en tragedi.

– Min bästa vän tog livet av sig. Jag var helt förstörd och visste inte vad jag skulle ta mig till. Då berättade min far om när hans vän blev mördad av militären i Turkiet. Det var först då jag förstod att min pappa varit ung och levt ett annat liv tidigare, berättar Halfdan Pisket.   

Pappan, som kom från en välbärgad familj på gränsen mellan Armenien och Turkiet, sattes i turkiskt militärfängelse och blev traumatiserad. Han flydde till Danmark, men inget blev som han tänkt sig. Han blev kriminell och senare förtidspensionär utan varken medborgarskap eller tillräckliga kunskaper i det danska språket.

– Min pappa har alltid haft ett hett temperament och det blev bara värre med alla motgångar han stötte på i det nya landet. Han blev osympatisk av all motgång han möttes av. 

Gitarr, hund och joints

Böckerna om pappan har väckt stor uppmärksamhet i Danmark och sålts till ett flertal länder. Pappan har läst delar av serien, men inte allt.

– Nej, han tycker att det är för jobbigt. 

Vad gör din pappa nu?

– Han är inte längre kriminell och det var nog en förutsättning för att kunna skriva böckerna. Nu är han förtidspensionär, spelar gitarr, har en hund, följer med mig när jag får priser för mina serier. Och så röker han massa joints. 

Arbetet med böckerna har gjort att far och son har kommit varandra nära. 

– Från att ha haft en distanserad relation till pappa har han blivit min bästa vän.