En av de som medverkat i ett Skapande skola-projekt är Tabarak Mohammed som går i nian i Kristiansborgsskolan. Själv var hon med i en uppsättning av Romeo och Julia.

– Man får mer självförtroende, alltså man vet att man klarar av att göra saker som man aldrig förr har gjort, säger hon.

60 procent nås

Och rektor Annelie Aleson säger att Skapande skola betyder mycket för eleverna.

– Det är inga elever som säger ”jag ska bli författare” utan de ska ju bli fotbollsstjärnor allihop. Men efter ett Skapande skola-projekt kanske de blir intresserade, säger hon.

Runt 60 procent av alla svenska skolbarn får chansen att vara med i ett Skapande skola-projekt, reformen som är den som kulturministern allra helst talar om.

”Jämför med hur det var innan”

Men det är framför allt barn på skolor med tid, resurser och ett kulturintresse som valt att använda bidraget.

– Du kan jämföra med hur det var innan, då var det inget barn som fick del av Skapande skola. Förra året var det runt 700 000 elever som fick chansen att möta kulturskapare, säger kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M).

Små kommuner söker inte lika ofta

Erik Peurell är utredare på myndigheten för Kulturanalys och konstaterar att det behövs resurser för att en skola ska kunna ta del av reformen.

– Det gemensamma draget för de kommuner som inte sökt bidraget, eller sökt få gånger, är att de är små kommuner med liten befolkning och liten förvaltning. De har helt enkelt inte tid och resurser att söka bidrag från staten, säger han.

”Måste finnas engagemang från lärarna”

Ni har sett ganska länge att det var de skolor som också innan hade ett kulturengagemang som tar del av Skapande skola. Varför har ni inte ändrat i instruktionerna så att det går till de skolor som verkligen behöver det?

– Därför att det måste finnas ett engagemang från lärarna. Men det var just genom utvärderingarna som det blev så uppenbart att vi behöver göra mer, säger Lena Adelsohn Liljeroth.

Allt fler pedagoger och allt färre konstnärer

En utredning har också visat sig att det allt oftare är institutioner och pedagoger som får uppdragen och allt färre kulturskapare från det fria kulturlivet.

– Ja men det är ju skolorna själva som bestämmer hur man vill utveckla Skapande skola och då kan det i vissa fall vara så att en kulturpedagog betyder mer. Men det är fortfarande så att många dansare, filmare och författare går in i skolan och jobbar tillsammans med pedagoger, säger Lena Adelsohn Liljeroth.

– Men man kan ju fråga sig om det har någon påverkan på bredden i utbudet om det är så att det är den institutionella kulturverksamheten som får större spridning än den fria kulturverksamheten, säger Erik Peurell.