Linnea Axelsson prisas i den skönlitterära kategorin för sitt samiska diktepos Aednan, Emma Adbåge för sin bilderbok Gropen i barn-och ungdomskategorin – och Magnus Västerbro fick under kvällen motta pris i kategorin för bästa fackbok med Svälten: Hungeråren som formade Sverige.

En bok om klimatkrisen och missväxten i Sverige under åren 1867 till 1869. År som gått till minnes som en av de värsta naturkatastroferna i landets historia. Hungersnöden följde av svältåren med missväxt orsakade stora sociala så väl som politiska spänningar.

En tid som uppvisar paralleller till vår tid, påminner Magnus Västerbro.

– Det finns ju idag många frågor om hur man ska hantera den växande fattigdomen, de ökande klyftorna, flyktingfrågorna och tiggeriet i samhället. Det är sådant jag skriver om och sådant vi inte löst ännu, säger han till Kulturnyheterna.

”Påminner om sådant som hänt”

Han skriver om hungersnöden som kan följas av klimatförändringar. Ett scenario som är högst påtagligt och på agendan även idag. Boken blir därför en slags påminnelse om det som hänt – och kanske vad som komma skall, menar han.

– Jag tänker att den här boken påminner om sådant hänt en gång och som kan hända igen om vi inte bättrar oss.

Är det med tröst eller förtvivlan vi kan se tillbaka på de här åren?

– Trots misären och eländet som jag skildrar finns det något starkt upplyftande i hur samhället liksom kan förbättras och gå vidare. I slutändan tror jag på att människan kan hantera svåra utmaningar.

Emma Adbåge: Vi behöver utmana oss

För Emma Adbåge var det fjärde gången gillt i Augustpris-sammanhang. Och den här gången tog hon hem storkovan: Bilderboken Gropen blev årets bästa barn- och ungdomsbok. En livsbejakande hyllning till den fria leken, enligt juryns motivering.

Boken handlar om ett gammalt grustag som barnen älskar att leka i – men dessvärre inte de vuxna: De rentav hatar den.

Har vuxna varit dåliga på att skildra den fria leken för barn tidigare?

– Jag vet bara att jag ville skildra den här platsen som kan vara laddad med kreativitet och i vissa ögon laddad med farligheter på ett annat sätt och hur det uppstår en kreativitet på platser där de absolut inte får vara på något annat sätt. Kreativiteten blir starkare när man försöker motarbeta den, säger hon till Kulturnyheterna.

Borde vi värna mer om de här platserna – som barnen älskar, men som de vuxna har desto svårare för?

– Ja definitivt. Vi behöver alla utmana våra personligheter och kunskaper och lära oss nytt genom att utsätta oss för saker, säger hon.