Blodiga detaljer, oskyldiga offer och grymma förövare var givna ingredienser i kriminaljournalistiken även när författaren David Lagercrantz arbetade som kriminalreporter under 80-talet. Löpsedlar och uppslag om nya mord avlöste varandra, men sällan med ett större grepp.
Vad hade jobbet för status när du började?
– Den hade nog ganska låg status. Det var nog också ganska tydligt att det fanns en klassmässig skillnad. Folk med akademisk utbildning sökte sig inte till kriminaljournalistiken på den tiden, säger David Lagercrantz.
En motsatt utveckling
Sedan dess har genren gjort en klassresa. Större fokus läggs nu på att förstå kontexten till ett brott, istället för bara händelsen, menar David Lagercrantz. Som exempel på ett skifte nämner han Gellert Tamas bok Lasermannen, som inte bara fokuserade på en mördare med rasistiska motiv, utan också samhället som formade honom.
Till detta har också true crime-genren blivit en av de mest populära dokumentärserierna och brottspoddar lockar miiljonpublik.
– Om man tänker att journalistik idag handlar om nyhetsdygnet och att allting går väldigt, väldigt fort, så har kriminaljournalistiken gått i motsatt utveckling. Man tenderar att ligga kvar väldigt länge i historierna. Hade vi gjort Thomas Quick-historien idag, och inte 2008, så hade vi legat på sex timmars dokumentärserie på SVT, säger Jenny Küttim, som arbetar som grävredaktör på SVT.
Ett politisk slagträ
Samhällsdebatten just nu handlar mycket om kriminalitet, vilket kan ha påverkat Ulf Kristersson och Jimmie Åkessons val av facklitterär favorit på Bokmässan. Båda två tipsade om varsin bok inom genren.
– Kriminaljournalistiken har blivit nav i den politiska debatten. Idag handlar mycket av det politiska samtalet om klaner, gängbildningar, skjutningar. Och det gör att kriminaljournalistiken i kraft av bara det, av det politiska strålkastarljuset har fått högre status, säger David Lagercrantz och fortsätter:
– Man kan se att kriminaljournalistiken är en spegel av vår tid. På 70-talet var de ondaste av dem alla de ekonomiska brottslingarna. På 80-talet var det fokus på knark och pedofili. Nu så har vi ibland, vilket är lite obehagligt, känslan av att ondskan, kriminaliteten, kommer utifrån med den stora invandringen. Så varje tid har sitt eget perspektiv på brott och det påverkar också kriminaljournalistiken, säger han.