Kulturen driver tillväxten. Kultur ger bättre hälsa. Kultur är bra för social hållbarhet.

Det är några av de politiska argument som brukar användas för att försvara kulturen, enligt forskare på Handelshögskolan och högskolan i Borås som ingår i ett internationellt forskarlag.

Men att utgå från att kulturen måste försvaras instrumentellt är fel, menar de.

– Det ska aldrig behövas nyttobaserade argument för att försvara kulturen, säger Jenny Johannisson, kulturforskare på Borås högskola.

Tillväxt som medel, inte mål

På ett seminarium i Almedalen konstaterar hon och Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan, att med sådana argument riskerar kulturens egenvärde att tappas bort.

Lars Strannegård menar att det är feltänkt att kulturen ska fungera som medel som tillväxt.

– Som ekonom tycker jag att det är väldigt viktigt att påminna om vad ekonomi är. Ekonomi handlar om verktyg för att uppnå något. Tillväxt kan aldrig vara ett mål i sig. Vad kan då målen vara? Det handlar om möjligheter att leva liv som kan vara solidariska, bekväma, hälsosamma, meningsfulla och kärleksfulla. Det är sådant som får oss att gå upp på morgonen, säger han.

Och dit hör kulturen, enligt honom.

– Kulturyttringar är centrala komponenter i hela vår existens. Det är en samhällsbärande och meningsskapande verksamhet, säger Lars Strannegård.

Marginaliserat politikområde

Men det syns inte alltid i kulturpolitiken konstaterar Jenny Johanisson. Till skillnad från sjukvård och skola måste kulturen alltid försvaras.

– Kulturpolitik är extremt marginaliserat i jämförelse med andra politikområden, säger Jenny Johannisson.

Kulturpolitikerna håller inte med

Med på scen i Almedalen finns också Gunilla Carlsson, kulturpolitisk talesperson för Socialdemokraterna, och Madeleine Sjöstedt (FP), kulturborgarråd i Stockholm. Ingen av dem håller med om att kulturpolitikerna är marginaliserade.

– Vi får inte se oss som några som står vid sidan av. Vi ska tillhöra huvudfåran i politiken, det har varit min inställning och den har jag fått respekt för, säger Madeleine Sjöstedt.

– Samtidigt har jag varit tvungen att använda rationella argument och tillväxtargument för det är det som kommunfullmäktige lyssnar till, säger hon.

”Försvara kulturen med rätt argument”

Men det finns en fara med att argumentera för kultur genom att hänvisa till tillväxt för kommuner och regioner, enligt forskarna.

– Om det visar sig att kulturen inte har så många positiva effekter så fort som man önskar sig, så kan man upptäcka att man står på ett isflak till slut. Samhället kanske inte blir bättre. Men ska vi sluta satsa på kultur då? Det är kanske fel argument att använda, säger Lars Strannegård.

– Vi behöver finansiera kultur för att det är samhällsbyggande, säger han.