Kulturnyheterna visar i en enkätundersökning att hoten mot journalister ökar. Samtidigt visar en ny undersökning på uppdrag av Tidningsutgivarna och det kvinnliga nätverket Klara K att kvinnliga opinionsbildare är mycket utsatta.
Läs mer: Svenska medier: Hoten är organiserade och vill tysta oss.
Funderar på att sluta helt med journalistiken
Över 70 procent av de svarande i undersökningen uppger att de utsatts för hot och trakasserier det senaste året. En majoritet av dessa upplever dessutom att hoten och trakasseriernas innehåll blivit grövre under det senaste året.
Och hoten får konsekvenser för rapporteringen. Var tredje kvinnlig opinionsbildare som får utstå hot funderar på att sluta helt med journalistiken enligt undersökningen. En av fem uppger att de avstått från att rapportera om ett sakområde eller en samhällsfråga till följd av hot eller trakasserier. Denna självcensur är något som Svenska Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling fått indikatorer på från förbundets medlemmar.
Läs mer: Journalistförbundet varnar: Trakasserier leder till självcensur.
Ny rapport från myndighet bekräftar bilden
I mars publicerade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, rapporten ”Mediebranschen – hot, risker och sårbarhet” där de konstaterar att problemet eskalerar och föreslog därför en utredning för att stärka det straffsrättsliga skyddet för journalister. Tidningsutgivarnas vd Jeanette Gustafsdotter hoppas rapporten får konsekvenser.
Läs mer: Larmar om hot mot journalister.
– Nu är det viktigt att regeringen följer de uppmaningar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap nyligen presenterade i sin rapport om mediernas säkerhet. Och avsätta reella resurser för att bland annat se över hot och trakasserier mot medier, men också arbeta fram skyddsstrategier för journalister, skriver hon i en kommentar.
Undersökningen bygger på 85 intervjuer med kvinnliga opinionsbildare i svensk dagspress. Förfrågan skickades ut till opinionsbildare på 163 dagstidningar, men nådde en begränsad svarsfrekvens på 31,5 procent – vilket är ett mycket lågt resultat som bör tas i beaktan. Med anledning av det begränsade antalet kvinnliga opinionsbildare får dock 85 stycken ses som ett relativt stort underlag.