Den nya Nobelkommittén består av fem externa och fyra ordinarie ledamöter. Upplägget presenterades i november förra året och är ett led i arbetet med att reparera förtroendet för Akademien – ett förtroende somfortfarande är skadat, enligt Lars Heikensten.

– Jag tror att det är ganska skadat, men jag har aldrig tvekat om att det går att återupprätta. Man har vidtagit en väldig massa åtgärder som går i den riktningen. Det är en ny grupp av människor som har utsett de två pristagare som vi får höra om i veckan, säger Lars Heikensten till Kulturnyheterna.

Öppnar för fortsatt extern hjälp

De externa ledamöternas uppdrag sträcker sig fram till 2020, men Lars Heikensten ser fördelar med liknande upplägg även i framtiden.

– Det tror jag vore bra. Jag tror också, som Svenska Akademien gjorde klart i samband med att vi bestämde att vi skulle dela ut priserna i år, att det vore värdefullt om de såg över sina livstidsmedlemskap och funderade över mandatperioder och åldersgränser. Av samma skäl tror jag att viss rotation är bra, att få in nya impulser i ett sådant här arbete, säger han.

Vad är det som inte fungerar i dag eftersom man väljer att ta in extern hjälp?

– Jag skulle inte vilja beskriva det på det sättet. Vi vet inte exakt hur den nya Svenska Akademien kommer att fungera men det har kommit in ett antal nya ledamöter och det kommer in ytterligare nya ledamöter nu i december.

– Det är en i hög grad ny församling. Jag är inte orolig att den inte kommer att fungera, men jag tror att även om vi har en väldigt välfungerande Akademi, så kan det vara en fördel att då och då ha mer rotation av det här slaget, säger Lars Heikensten.

Ser positivt på framtiden

– Nog tror jag att vi undan för undan kommer att se ett återupprättat förtroende. Jag tror inte att det behövs så mycket mer än att man sköter det här på ett bra sätt, så kommer tiden att läka såren, säger Lars Heikensten.