– Den situation som var förra året har för tillfället lagt sig. Mycket på grund av att vi har diskuterat på skolan och fått igång kommittéer. Men ingenting är ju löst utan det är forfarande mycket kvar att göra, säger nya rektorn Markus Degerman.
På flera konsthögskolor i Norden har debatter om rasism och mångfald förts. I Oslo blev debatten så infekterad att rektorn avgick och flyttade hem till Sverige.
Allt började under sommaren 2020 när Black lives matter-rörelsen spred sig till konstvärlden i USA och vidare till andra länder. På Konsthögskolan i Oslo (Khio) skrev studenter och doktorander öppna brev där de ville att skolan skulle ta itu med ”strukturell rasism” inom institutionen. Rektorn svarade tillmötesgående, men fick snart hård kritik från en annan studentgrupp.
Rektorn avgick på grund av debatten
De fem studenter som skrev nästa debattinlägg menade att skolans undervisning höll på att ersättas av ”identitetspolitik” och att skolan ägnade sig åt ”indoktrinering”. Istället ville de se mer fokus på konst och hantverk. Studenterna var också kritiska till rektorn Måns Wrange. Efter en tid avgick han självmant, bland annat på grund av den hårda debatten.
Nu tar Markus Degerman över som rektor efter den turbulenta tiden.
Vissa ville se mer mångfaldsarbete, andra mindre. Hur förhåller du dig till de väldigt olika önskemålen och grupperingarna?
– Det är otroligt svårt. Men att vi ska ha mångfaldsarbete är ju ingen diskussion. Och sen kan man förstå de olika sidorna, de som var emot vände sig nog mer mot på vilket sätt man arbetar med mångfald. Det blev väldigt mycket polemik, båda sidorna skruvades åt.
Markus Degerman tror att vägen framåt är att mötas, försöka förstå och prata med varandra. Han tror också att pandemin spätt på konflikterna och bidragit till missförstånd.
Saknas underlag – inga kartläggningar har gjorts
Samtidigt har konsthögskolan i Oslo inte själva undersökt om diskriminering förekommer inom institutionen. Det har inte gjorts några undersökningar eller kartläggningar, så vitt Markus Degerman vet.
Nu hoppas han kunna få till en kartläggning om, och i så fall vilka, problem som kan finnas med diskriminering på skolan.
– Det kan ju vara bra att ha koll på terrängen innan man går ut på den, det var ett steg som saknades i debatten, säger han.