Anu Koivunen, medieforskare och professor vid Åbos universitet, är en av deltagarna i samtalet. Hon har jämfört hur svensk och finländsk media bevakat Natodebatten.

Hon säger att finska medier till viss del varit delaktiga i en gemensam ansträngning för att landet ska gå med i militäralliansen, även om de också har försökt se till att Natokritiska röster fått ta plats i offentligheten.

– I Finland blev det en diskussion om att ”äntligen! Med medlemskap i Nato så fulländas den finländska självständigheten”, säger hon.

Svenska medier kallar hon för yrvakna. När opinionen snabbt svängde och en medlemsansökan blev allt mer trolig, handlade debatten främst om hur Sverige plötsligt skulle kunna ställa om hela utrikes- och säkerhetspolitiken på kort tid.

Men bevakningen i Sverige handlade också mycket om hur grannlandet skulle göra.

– Från våren 2022 har det varit en ökad närvaro av svenska medier i Finland och ett intresse för finska kommentarer och analyser. Det har man inte sett tidigare.

Medierna har påverkats av politikens omsvängning

Anu Koivunen menar att medier i båda länderna har förändrat sin rapportering om Nato i takt med att såväl majoriteten av opinionen som politiken bytt riktning.

– Jag tycker att det syns hos medierna att man har letat efter olika röster, men på grund av den allmänna opinionen för Natomedlemskap så har det inte funnits massor med människor som har velat stiga fram som oliktänkare.

Anu Koivunen menar att de som offentligt varit emot Natomedlemskapet har riskerat att ramas in som en dubiös politisk aktör och Putinkramare.

– Jag har hört från journalister i Finland att de fått förklara för läsarna varför de över huvud taget släpper fram sådana som är Natokritiska. Så folkopinionen har en stor makt, säger hon.