I början av maj publicerade Sydsvenskan ett upprop där fem malmöbor begärde att ett minnesmärke över Peter Mangs offer upprättas i staden. Ett monument som enligt initiativtagarna skulle bryta tystnaden och bearbeta det som hänt.

”För oss innebär ett antirasistiskt minnesmärke en möjlighet att minnas och att ge rasismens offer upprättelse. Ett sådant monument skulle visa att vi aldrig glömmer dem som Mangs mördade och det skulle ge dem en symbolisk plats i staden”, skrev de i uppropet.

Peter Mangs greps i november 2010 och dömdes senare till livstid i fängelse för två mord och fyra mordförsök med rasistiska motiv. Samtliga av Mangs offer var bosatta i Malmö och hade utomeuropeisk bakgrund.

Bertz (L): ”Passar inte in”

Nu svarar Liberalernas Ewa Bertz, kommunalråd för demokrati och mänskliga rättigheter i Malmö, på uppropet i en debattartikel publicerad hos Sydsvenskan. Hon är kritisk till förslaget, och menar ”att ett monument inte kommer att göra någonting ogjort”.

”Malmö är en framåtsträvande stad med höga ambitioner, ett monument passar därmed inte in i denna framåtsträvande stad. Framtid skapas genom skarp politik och inte genom att bygga monument”, skriver Ewa Bertz (L), och fortsätter:

”Främlingsfientlighet bemöter vi liberaler med modig politik, inte genom monument. Ni får gärna i fortsättningen hjälpa oss i det arbetet, när ni är färdiga med att knacka sten”.

Masri: Ett obearbetat trauma

Filmarbetaren Manal Masri var en av de fem bakom uppropet. Hennes bror var också en av de som utsattes för, och överlevde, Mangs mordförsök. Något hon skildrade i dokumentären Brev till en seriemördare (2017).

– Jag är otroligt förolämpad över hennes svar. Hon, som är ansvarig för demokrati och mäniskliga rättigheter i Malmö, väljer att uttrycka sig som hon gör. Jag behöver mer tid att smälta det innan jag kan kommentera vidare, skriver Manal Masri i ett sms till Kulturnyheterna.