”För att vi alla är lika inför död och kaos. Enas i hårdrock, inte i ursprung”, står det på affischerna som Hårdrock mot rasism tryckt upp. Förhoppningen är att hårdrocken ska kunna bli en mer tillåtande subkultur.

– Jag har kompisar med invandrarbakgrund som gått på hårdrockskonserter och mötts av attityden att ”du ska ju inte vara här, du ska ju lyssna på hiphop”. Det är bara stört. Alla kan och bör uppskatta hårdrock, säger Emelie från Hässleholm som grundat Hårdrock mot rasism.

Hon menar att rasismen finns överallt inom genren.

– Jag känner nog till tre förintelseförnekare som accepteras, kanske för att de har så stor skivsamling, säger Emelie.

Hårdrockens svanmärkning

Hårdrocken är en genre med en stark gemenskap, som grundar sig i en känsla av att stå utanför samhället. Att intressera sig för politik anses ofta lite suspekt. Resultatet har blivit att det inte alltid är så lätt att prata om de problem som ändå kan finnas.

Tanken är att Hårdrock mot rasism ska bli som ”hårdrockens svanmärkning”, säger Emelie. Festivaler, skivbutiker och konsertarrangörer kan använda Hårdrockare mot rasism-loggan för att visa att deras verksamhet är, eller åtminstone vill vara, fri från rasism, sexism och homofobi.

”Låt bli hårdrocken”

Initiativet har fått en del protester. På Facebooksidan kan man läsa kommentarer som: ”Låt bli hårdrocken. Kan ingenting få vara ifred från sånt här? Skall vi nu ha bråk på hårdrocksfestivaler också?”

Emelie tar lätt på kritiken.

– Det är en ganska typisk reaktion. De skulle aldrig säga så om någon som uttrycker sig rasistiskt.

Istället framhåller hon hur mycket den positiva responsen överväger. Hittills har drygt ett dussin organisationer hört av sig och vill vara med. Och fler ansluter sig. Framför allt är Emelie, som driver sidan själv, förvånad över den positiva responsen från enskilda hårdrockare.

– Ska det fortsatta så här tar jag nog in flera. Många rasifierade skriver och tycker det är skönt att någon tar ställning, så de känner sig uppbackade.