Frågan om hur Naturhistoriska museet i Göteborg ska hantera de mänskliga kvarlevor som finns i deras samlingar har diskuterats länge. I somras nådde dock diskussionen en kulmen när ledningsgruppen för det politiskt styrda Västarvet, Västra Götalandsregionens kulturarvsförvaltning, fattade beslut om att en gallring på museet ska ske.

Som Kulturnyheterna rapporterade då väckte beslutet upprördhet bland museets anställda, som menade att de kände sig förbisedda och att beslutet inte fanns förankrat i verksamheten i övrigt. Redan då flaggade även museets ledning för att beslutet inte är förenligt med museilagen.

– Det inte förenligt med museilagen att ta ett sådant beslut utan att involvera sakkunniga. Det ska vara förankrat på museerna och det har det inte varit, sade Magnus Gelang, försteintendent på Naturhistoriska museet i samband med detta.

Anmäler till justitieombudsmannen

Nu JO-anmäler tjänstemän på museet kulturarvsförvaltningen Västarvet för brott mot museilagen och menar att det finns politiska motiv bakom gallringen, skriver Dagens Nyheter. Särskilt anklagas i anmälan styrelsens vice ordförande Gunilla Josefsson (S) för att ha startat den av museets tjänstemän kritiserade processen.

”Josefsson är i sin fulla rätt att föreslå en gallring i enlighet med ICOM:s (International council of museums) etiska regler. Västarvsledningen har emellertid brustit i sin skyldighet att upplysa styrelsen om det enskilda museets självständighet inom sitt kompetensområde som poängteras i den nya museilagens förarbeten”, skriver museiledningen i sin JO-anmälan som Kulturnyheterna har tagit del av.

Etiskt dilemma

Det etiska dilemmat med mänskliga kvarlevor i svenska museums samlingar har diskuterats under en längre tid. Kvarlevorna har i många fall samlats in under 1800- och 1900-talet, i vissa fall med rasbiologisk motiv.  

Redan 2007 tog exempelvis Sametinget ett beslut på att kräva tillbaka alla samiska kvarlevor i Sverige för återbegravning.

I mars 2018 fick Riksantivarieämbetet i uppdrag att utarbeta en vägledning gällande hantering och gallring av mänskliga kvarlevor. Vägledningen väntas vara klar i början av 2020. I sin JO-anmälan ifrågasätter museet att Västarvet inte inväntat den pågående utredningen.

”Förnedrande”

I samband med att planerna på gallring vid Naturhistoriska museet blev offentligt förra året motiverade Västarvet det med att insamlingen av kvarlevorna under 1800- och 1900-talet skedde utifrån den dåtida samhälleliga kontexten där ”rasbiologi och kuriösa objekt sågs som något helt accepterat”. I en intervju med Göteborgs-Posten beskrev Monica Gustafsson, utvecklare vid Västarvet, det som förnedrande att en människa efter sin död ställs ut på museum.

– Att ställas ut på naturhistoriskt museum är det mest förnedrande du kan utsättas för. Vi är inne på att börja kalla kvarlevorna för individer och inte längre för objekt. Det är alltså individer som ska återbegravas eller repatrieras, sade hon till GP.

Museiledningen menar å sin sida, rapporterar Dagens Nyheter, att kvarlevorna är av vikt för forskningen och att destruktion av föremål vore en form av historierevision.

Kulturnyheterna söker Gunilla Josefsson (S), Monica Gustafsson och Naturhistoriska museets intendent Magnus Gelang.