Naturhistoriska Riksmuseet öppnar snart igen, men den ekonomiska prognosen är fortsatt dyster

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Dyster ekonomisk prognos för Naturhistoriska Riksmuseet inför återöppnandet i juni. Foto: Elisabeth Watson

Naturhistoriska riksmuseet söker pengar från externa finansiärer: ”Vår ekonomiska prognos är dyster”

Uppdaterad
Publicerad

Naturhistoriska riksmuseet öppnar igen i sommar, efter att ha varit stängt på grund av rasrisk i innertaket. Uteblivna intäkter på 20 miljoner och högre hyra på grund av renovering sätter press på museets ekonomi. Regeringen har erbjudit anstånd med hyran, men museet sätter sitt hopp till externa finansiärer istället.

– Ett anstånd är något man behöver betala tillbaka och i och med att vår ekonomiska prognos är dyster – en stor skuld skulle vi inte klara av, säger museets överintendent Lisa Månsson.

Naturhistoriska riksmuseet invigdes 1916 med uppdrag att främja intresset för och kunskapen om den biologiska mångfalden. Bland annat genom att vårda, förteckna och tillgängliggöra de samlingar som anförtrotts myndigheten.

Miljonbelopp i hyra

Fastigheten ägs av Statens fastighetsverk med en hårt kritiserad kostnadsbaserad hyresmodell. Det innebär att hyran motsvarar hyresvärdens (Statens fastighetsverks) kostnad för att förvalta och underhålla den föråldrade byggnaden på 20 000 kvadratmeter.

Det blev hela 35 miljoner kronor år 2022. Notan växte med ytterligare 10 miljoner förra året i samband med att innetaket rasade och behövde renoveras omgående.

”Hoppas på vårbudgeten”

Museet har varit stängd sedan augusti. Nyligen öppnade man ett tillfälligt minimuseum i ett köpcenter i Solna, norr om Stockholm.

Men i juni slår man upp portarna för besökare i den anrika byggnaden på Frescati. Museichefen ser fram emot öppningen, men den dystra ekonomiska prognosen oroar. Regeringen lovade i höstas en eventuell ersättning för intäktsbortfallet. Men några pengar har museet ännu inte fått.

– Vi hoppas på vårbudgeten, men det strukturella problemet kopplat till kostnadshyresmodellen är mer omfattande än så.

Lisa Månsson vill därför undersöka möjligheten för stöd utifrån. Till exempel från näringsliv, fonder, stiftelser eller privatpersoner.

– Vi behöver tänka bredare för att kunna säkerställa att museet även i fortsättningen kan vara den viktiga mötesplats för kunskap och människor som vi har varit ända sedan 1700-talet, när våra samlingar började byggas upp.

Kulturnyheterna har sökt regeringen för en kommentar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.