”She changed the course of the war” står det på affischer till den norska tv-serien Atlantic crossing, med svensk premiär om en knapp vecka.
Det handlar om den norska kronprinsessan Märtha av Norge (född Märtha av Sverige), spelad av svenska Sofia Helin, som under andra världskriget flyr till USA tillsammans med sina barn. Där blir hon vän med president Roosevelt, spelad av Kyle MacLachlan, och får ett avgörande inflytande över hans agerande.
Upprörda historiker
”Serien bygger på verkliga händelser”, står det på SVT Play, där den har premiär 1 februari. Men inte enligt alla.
Sedan premiären på NRK i slutet av oktober 2020 har en debatt om seriens historieskildring tagit plats i norska medier.
”Det var inte våra kungligheter som fick USA att sluta upp på de allierades sida”, skriver två forskare i Aftenposten och kallar serien för ”en osann berättelse om kriget”.
”Författarna bakom Atlantic crossing har placerat en helt ny, norsk huvudroll i brännpunkten för en världshistorisk händelse”, skriver en krönikör på NRK, i en artikel med rubriken Fake history, made in Norway.
Kritikerna har många invändningar mot historieskildringen som serien förmedlar, bland annat att kronprinsessan Märtha skulle ha fått Roosevelt att realisera Lend-Lease Act, där USA gav militärt stöd till de allierade 1941.
Otydlig kommunikation
Atlantic crossing, som produceras av Cinenord för NRK, är den hittills mest påkostade norska tv-serien genom tiderna.
I ett debattinlägg i Aftenposten skriver Ivar Køhn, dramachef på NRK, att det i den research som serieförfattarna gjort har verkat sannolikt att kronprinsessan Märtha hade politiska samtal med Roosevelt och att seriemakarna har skapat fiktion med det som utgångspunkt.
Samtidigt medger han att kommunikationen kring seriens innehåll har varit för otydlig.
Sofia Helin, Bron-skådespelaren som nyligen syntes i ett annat omdebatterat historiskt drama – TV4-serien Drottningarna – kallar kritiken som framförts mot Atlanic crossing historiska korrekthet för kvinnofientlig. I ett mejl till Kulturnyheterna skriver hon att debatten ”skambelägger en berättelse om en kvinnas politiska gärning”.