Parisoperans premiärdansare i Kungliga Operans nya balett  om svenska hovets  okända prins

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Parisoperans premiärdansare Guillaume Diop och i Kungliga Operans nya balett om svenska hovets ”okände prins”. Med Luiza Lopes i rollen som prinsessan Sofia Albertina. Foto: Per Nilsson

Ny balett om slavpojken som växte upp vid svenska hovet

Uppdaterad
Publicerad

Kungliga Operan har celebert besök i höstens stora balettpremiär”Gustavia” – med 24 åriga Guillaume Diop, premiärdansare på Parisoperan i rollen som slavpojken Gustav Badin som växte upp vid svenska hovet.

– Kul att vara med och skapa en helt ny balett, säger Diop.

Guillaume Diop har dansat sedan han var fyra år gammal. Förra året utsågs han, som första svarta dansare, till Parisoperans ”Étoile” (premiärdansare) och har gjort många klassiska huvudroller.

– Det är dock första gången som jag har en huvudroll i ett uruppförande, säger det franska stjärnskottet.

”Gustavia” marknadsförs som en saga om makt, normer och uppror. Den baseras på historien om Sveriges ”okände prins” Gustav Kwasi Badin, som förslavades i Västindien i den danska kolonin Saint Croix och fördes till Sverige på 1750-talet som gåva till kungaparet Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika. Där fick han sina svenska namn, med en förfranskning av det som antas vara hans ursprungliga namn: Gustav Coichi/Couschi Badin.

Sökte svar

Diop är väl medveten om detta, men menar att det finns en hel del glädje också i berättelsen om Badin.

– Pär Isberg, koreografen har berättat för mig att Badin var en sökande människa som funderade mycket över sitt öde – om det var tur eller otur att han hamnade på svenska hovet, förklarar Diop.

Mer än 200 år efter sin död blir Badins livsöde balett på Kungliga Operan, i regi av Amir Chamdin som också skrivit librettot. Chamdin är bland annat känd som musiker i hiphopgruppen Infinite Mass och som regissör för musikvideos, film och tv. ”Gustavia” är hans första balett någonsin, ett projekt som tagit tio år att ro i hamn.

– Jag är historieintresserad och när jag förstod att Badin hade dansat balett på operan och att han, regisserad av Bellman, stod på scen när Gustav III kröntes till kung – det fick mig att vilja berätta för andra om både det ljusa och det mörka, säger Amir Chamdin.

”En del av det svenska kulturlivet”

Han vill betona att ”Gustavia” inte gör anspråk på att berätta hela Badins historia.

– Fokus ligger på tiden då Badin var mycket på operan och på Drottningholmsteatern. Han var en del av det svenska kulturlivet, säger Amir Chamdin.

Musiken är delvis hämtad från Gustav Badins tid. Det är bland annat musik av Chevalier, ibland kallad ”The Black Mozart”. Han hade en liknande historia som Badin, fast han bodde i Frankrike och var violinist.

”Gustavia” har urpremiär 18 oktober.

Se bilder från repetitionen med den franska stjärndansaren Guillaume Diop i klippet ovan.

Kronprinsessan Victoria, Kwasi, Gustav Badin

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Mer om Kwasi: 9 oktober avtäcktes en minnessten över Gustav Kwasi Badin. Se en intervju med Kitimbwa Sabuni, Afrosvenskarnas riksorganisation, som berättar mer om hans liv. Foto: Lydia Farran-Lee

GUSTAV KWASI BADINS YRKESLIV

Badin var först betjänt hos drottning Lovisa Ulrika och blev senare hovsekreterare. Han lärde sig franska och deltog som dansare och spelade enligt wikipedia bland annat en stereotypisk huvudroll i ”Arlequin Sauvage”, en pjäs om hur ”den ädle vilden” möter civilisationen, och även i en erotisk pjäs. Föga smickrande roller, båda uppsatta av den då inflytelserika franska teatersällskapet ”Du Londels Sällskap”.

Badin medverkade, liksom andra medlemmar av hovet, också vid olika festspel och amatörpjäser. Efter Lovisa Ulrikas död 1782 fick Badin två gårdar i Uppland och en i Södermanland i bröllopsgåva av Gustav och levde ett privatliv som bonde.

Han dog år 1822.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.